Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Barbro Lindgren ger barnet en helt ny plats

Barbro Lindgren. Foto: Dan Hansson
UNDERVERKET. Barnen ser det vi ser, men formulerar det annorlunda. Illustration: Eva Eriksson
"Den lille fursten".

Skepp ohoj!

Illustration: Eva Eriksson

Barbro Lindgren och Eva Eriksson skildrar den största händelsen av alla.

Martina Montelius läser en bok som passar lika bra för små som för stora.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KAPITELBOK

BARBRO LINDGREN

Den lille fursten

Illustration Eva Eriksson

Karneval

Ålder: Alla

Vem ska man berätta för om det enastående i ett barns existens? Vännerna riskerar att bli uttråkade, vilket ter sig obegripligt, eftersom ingenting är mer intressant för mig än allt som barnen säger, känner och uppfinner. Barbro Lindgren berättar för oss läsare, och balkongen där jag sitter med "Den lille fursten" i handen blir en alldeles ny, stjärnomstrålad värld.

Denna lilla bok, glädjesprinklande illustrerad av Eva Eriksson, är en bok för alla om hur barnet, den nya människan, ställer allt på ända och gör förflutna sorger till lappri med sina välsignade stolleprov.

Fursten är en pojke, tydligt inspirerad av en verklig pojke, lille Nino som vi får se på bild längst bak i boken. Nino föds och springer ut i världen. Han ser både Mums-Mums ("Mumsum!") och döden och allt däremellan.

Barnets jobb att kartlägga världen

Han bestämmer över allt, och särskilt över sin pappa, som får gömma sig i skåpet när han har varit dum, och betala "tusen koner!" för en bulle. Detta är så att säga barnets jobb: att kartlägga och omskapa världen och levnadsvillkoren.

Varje gång ett barn föds, föds också barnets familj, och hela verkligheten, på nytt. Barbro Lindgren är drottningen av att visa oss detta, enkelt, ärligt och roligt.

Barn och vuxna kan ha lika stor glädje av hennes böcker - inte på olika sätt, med små vuxenblinkningar, som är så vanliga i dagens barnlitteratur.

Döden i tofs och peruk

Nej, Lindgrens böcker kan föräldrar och barn läsa med samma blick, skratta och gråta åt av samma skäl. Hon lyckas ta steget in i oss, precis på den lilla gräsplätt inom oss där vi är vuxna och barn på samma gång, hur unga eller gamla vi än är.

För barnen ser ju också det vi ser, även om de formulerar det med ett annat språk. Döden är där, sorgen och eländet, men det kan kläs i tofsar och peruker om vi är på det humöret. Sorglig musik är roligt ibland. Att vara arg är läskigt och skönt. Pappa är så dum. Jag älskar pappa!

Ja, barnens stora trumfkort här i livet är att de inte alltid måste ha sådana ohyggliga transportsträckor mellan känslor som vi vuxna ofta har.

"Den lille fursten" är en äventyrsbok, för livet är ett äventyr. Framåt ska vi, och det ska svänga. "Oan to tri! Oan to tri!", som gossen själv brukar säga.

 

Följ Expressen Litteratur och Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!