Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Att stjäla ett språk och flyga med humor

<p>Hélène Cixous manifest för den kvinnliga skriften kommer ut i svensk översättning.</p>Foto: Olivier Roller

Hanna Nordenhök läser Hélène Cixous "Medusas skratt", ett manifest för skrivande kvinnor

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

ROMAN

HÉLÈNE CIXOUS

Medusas skratt

Översättning Sara Gordan och Kerstin Munck

Modernista, 40 s.

Man blir lätt rusig av lycka över det översättningsarbete av feministen och författaren Hélène Cixous som just nu pågår, signerat Sara Gordan och Kerstin Munck - en lisa för de mindre frankofona av oss som ändå intresserat oss för hennes sprakande tänkande. Nu har turen kommit till det vällustiga manifestet för den kvinnliga skriften, "Medusas skratt".

Initialt undrar jag en smula om inte Cixous andra, kanske mer poetiskt komplexa, skrivmanifest "Att komma till skriften" skulle ha varit ett intressantare översättningsval.

Själv har hon i efterhand kallat "Medusas skratt" för en "pedagogisk, didaktisk insats" för att synliggöra det självklara: att skriva som kvinna i patriarkatet har sina särskilda betydelselager. Och att villkoren för varje sådan skrift med nödvändighet gör den subversiv, eftersom "de fängslade vet mer än fångvaktarna om smaken av frisk luft" (då ska man dock komma ihåg att biologiskt kön för Cixous inte var något hinder).

Se utan att förstenas

"Flyga och stjäla, det är den kvinnliga rörelsen, stjäla i språket, få det att lysa", som det så vackert står om den förvrängande metod som står skrivande kvinnor till buds. Bara en sådan metod bär inom sig insikten om att det går att se Medusamonstret rakt i ansiktet utan att förstenas, hon detta kvinnligt bortträngda Andra.

Visst finns det något vagt daterat över denna tidiga text, ett slags tillyxadhet som, ska det visa sig, dock inte nödvändigtvis fattas poänger. För bara en dumbom kan läsa Cixous bokstavligt.

Och "Medusas skratt" har verkligen sina särskilda språkpärlor. Man måste till exempel bara älska dess vanvördiga humor, som i de många sarkasmerna om kastrationen och det manliga ståndet.

Eller som i följande underbara passage om psykoanalysens urnymfer: "[dessa] beundransvärda hysterikor som utsatt Freud för så många vällustiga och skamfulla stunder, då de bombarderat hans mosaiska skepnad med sina köttsliga och passionerade kroppsord…".

 

Följ Expressen Litteratur och Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.