PODCAST. Eric Schüldt försöker gå emot den beryktade öns konstsyn. Han är dock märkt av konvalescens efter att ”ha varit i dödsriket” med covid och nu är han nära en mental bottenkänning.
– Jag behöver gå till en dominatrix, säger Eric Schüldt. Jag behöver rituell piskning.
Och hans usla form märks snart i samtalet – ju mer han kippar efter luft, desto mer syre roffar Daniel Sjölin åt sig. Båda herrar har dock läst Johan Heltnes ”Sympati för djävulen”, som gör upp med den mytomspunna författarutbildningen på Biskops-Arnö. En av myterna handlar den beryktade elevkull som gjorde revolt mot lärarna och tog över undervisningen.
– Det är min årgång han far efter, tillstår Daniel Sjölin men ids inte ta åt sig äran för någon revolution.
Sara Stridsberg, Jenny Tunedal, Linda Örtenblad, Malin Nord, Sofia Broomé, Cecilia Hansson, och Elisabeth Berchtold var några av klasskamraterna som sedan blev författare. Var det där grunden lades till det som Heltne menar är ett slags filosofisk blandning av Nietzsche, Marx och Judith Butler?
– Ja, vilken författare i Sverige tycker du är mest Biskops-Arnö? frågar Eric Schüldt.
Sjölin skruvar på sig, men tillstår slutligen att Sigge Eklund nog är den författare som är minst Biskops-Arnö i landet. Sen är frågan om det där var en fråga eller ett angrepp, men den dubbelheten är ni väl ganska vana vid nu kära lyssnare, eller hur?
https://embed.radioplay.io?id=103257&country_iso=seSagt om "Två män i en podd"
• Tv-profilen Lotta Lundgren: Tycker att Daniel Sjölin är Sveriges bästa och roligaste människa just nu. Rekommenderar starkt hans och Eric Schüldts utmärkta ”Två män i en podd”
• Sara Ödmark på Tv-dags: Dynamiken mellan Eric Schüldt och Daniel Sjölin är trollbindande.
• Alexander Dominici i SvD Kultur: Navelskådande? Definitivt! Men det här är också ett brutalt ärligt och bitvis smärtsamt samtal om pretentioner och det manliga konstnärsegot.
”Jag vet ingenting osexigare än avund”
KULTURKRIGET. Daniel Sjölin möter Horace Engdahl i ”Kulturkriget” för att prata om den värsta dödssynden. ”För mig är avunden en råtta”, säger Horace Engdahl.