Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Äntligen är hantverket tillbaka i konsten

Ur Éva Mags installation. Foto: JEAN-BAPTISTE BÉRANGER / BONNIERS KONSTHALL
Del av Francis Upritchards installation. Foto: JEAN-BAPTISTE BÉRANGER / BONNIERS KONSTHALL
Lee Mingwei, "The mending project". Foto: ANITA KAN / BONNIERS KONSTHALL
Peter Cornell. Foto: YLWA YNGVESSON

På Bonniers konsthall gör hantverket comeback efter år av konceptkonst.

Peter Cornell applåderar men saknar fortfarande konsthantverket.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KONST | RECENSION. I den nyss så aktuella konceptuella konsten, fullt upptagen av språkliga och teoretiska frågor, hamnade ofta hantverket och de taktila, fysiska materialen i skuggan. I en motrörelse har de på senare år återvänt från periferin: textil, lera, glas, metall, trä. Kanske hänger deras återkomst också samman med en ekologisk insikt om de basala materialens betydelse för vår överlevnad.

Så lovande att Bonniers konsthall i Stockholm har öppnat höstsäsongen med en grupputställning med titeln ”Nymaterialism” där 13 svenska och internationella konstnärer presenterar variationer på temat i en sympatiskt öppen och odogmatisk anda. Utställningen undviker en del fällor som begreppen material och hantverk lätt kan fastna i: en nostalgisk primitivism, en romantisering av ett förmodernt hantverk och frestelsen att ställa en materialbaserad konst mot konceptuellt tänkande.

Etnografisk surrealism

Nej, konstnärerna befinner sig i högsta grad mitt i samtiden. Abdoulaye Konatés stora, kraftfulla och färgrika applikationer av klippta textila remsor representerar inte en ursprunglig, autentisk afrikansk formvärld utan blandar uttryck från Karibien, Mali, Brasilien och Europa. 

I närheten befinner sig Katrine Helmerssons tygskulptur ”Pochoir” i ett svart och rött bazintyg från Mali, besläktad med hennes lerskulptur ”Ariadne”, på en gång Land art, kropp och etnografisk surrealism. I ett liknande spänningsfält rör sig Éva Mags installation. Och den samiska konstnären Britta Marakatt-Labba anknyter i ett vackert arbete på segelduk till både dadaismens collage och Arte povera – rörelser som gärna använde sig av alldagliga material.

 

LÄS MER – Peter Cornell: I de bästa verken får libidon fritt spelrum

Var är konshantverket?

En gång hade hantverk och material en funktion i kult och religion och samlade människor både i arbetsprocessen och i riten. Bonniers konsthall erbjuder ett par sekulära varianter: Theaster Gates keramikverkstad som samlat ett par keramiker och lärlingar som under utställningens gång lär sig hantverket av en japansk mästare, eller Lee Mingweis installation av mångfärgade trådspolar, där besökaren kan få trasiga plagg lagade och en terapeutisk pratstund om kläder och minnen.

Material och hantverk – men var är konsthantverket? Många högt begåvade konsthantverkare, inte minst i Sverige, arbetar numera på eller över gränsen till fri konst: där borde finnas en plats för dialog och passager. Konsthantverket har länge betraktats som en lägre genre än konsten och det verkar tyvärr som om det fortfarande är förfärligt svårt att rubba den hierarkiska ordningen. Jag hoppas att ”Nymaterialism” trots allt ska väcka kritiska reflexioner kring sådana genregränser.

 

LÄS MER – Peter Cornell: Låt en muslim lära dig om kristendomen

 

KONST

NYMATERIALISM

Bonniers konsthall, Stockholm

Till 11/11

 

Peter Cornell är hedersledamot i Konstakademien och medarbetare på Expressens kultursida.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!