Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nymans roman är en nervig familjesaga

David Nyman debuterar med "Nerverna". Foto: Caroline Andersson / W W
Foto: / W W

Annina Rabe läser David Nymans debutroman "Nerverna" om psykisk ohälsa under folkhemsbyggets tid.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

FAKTA

DAVID NYMAN

Nerverna W & W, 223 s.

”Nu vill han helst inte ingå mer”. Det är en liten inkilad mening i David Nymans debutroman som jag antecknar och inte kan sluta tänka på.

Att ingå eller inte. Att tvingas ingå fast det egentligen inte är möjligt, men å andra sidan: att inte kunna ingå trots att man ibland inte skulle önska något annat.

För Ivar, en ung sörmländsk lanthandlare i början av 1940-talet, blir ingåendet en omöjlighet. Detta trots goda yttre förutsättningar: han har gift sig med sin Ida, paret har en son och ett barn till på väg. Han har sin butik och sin kundkrets i byn.

Men Ida dras med psykisk ohälsa, ”klena nerver”, och i samband med ett missfall drabbar psykosen henne med full kraft. Hon tillbringar resten av sitt liv på institution, alla utskrivningsförsök går åt skogen. Omgivningen drar sig ifrån Ivar, han blir isolerad och tvingas sälja butiken. En ohjälplig ensamhet brer ut sig som överförs till sonen Harry.

Ivar och Harry

David Nyman berättar om Ivar och Harry växelvis i partier från 1940-talet och fram till mitten av 1970-talet när Ivar och en trasig Harry möts igen. Insprunget i texten är också utdrag ur Idas sjukjournal och skildringar av det mentalsjukhus där hon vistas.

Jag tänker lite på skillnaden mellan detta människoöde och Karin Johannissons psykiskt sjuka konstnärer i ”Den sårade divan”. Ida är ingen överklasskvinna som kan använda sin psykiska sjukdom som ett utlopp för kreativitet. Hon tillhör en icke-privilegierad samhällsklass, stigmatiserad och utstött för alltid i ett samhälle som har svårt att acceptera abnormalitet.

För samtidigt som David Nymans roman är ett förtätat och till stora delar fint gestaltat familjedrama finns där också en ambition att berätta om Sverige under 1900-talet. Den olyckliga familjen Broman blir offer i ett idealistiskt folkhemsbyggande där normen är ”att ingå”.

När vi möter far och son igen i mitten av 1970-talet ligger folkhemsdrömmen i spillror, liksom deras egna liv. David Nymans familjesaga är en liten vemodig historielektion som förtjänar att läsas av många.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!