Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Annette Kullenberg

Annette Kullenberg: Det är något konstigt med kvinnor som är ute på nätterna

Annette Kullenberg om åldersfixering.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Jag skriver till er under fruntimmersveckan. Har funderat en del på varför en hel del värdelöst vetande fastnar i huvet på mig.

Jag vet att Madonna är 53 år. Hon är Madonna, 53, som gjort en fin konsert eller show i Sverige helt nyligen. Det menar Kristin Lundell (SvD 5/7).

Män som ser 53-årsdagen närma sig tycker att nu får hon väl ge sig. Ge upp. Skämmas för att hon kan så mycket, för att hon är en av världens bästa artister. Och dessutom en av dem som levt flera alternativa liv.

Utan att skämmas. Hon har använt politiska medel, till exempel hakkors för att visa sitt hat, förakt mot dem som förföljer judar. Men så är det åldern.

En 53-årig rumpa - säger den er någonting? Om den är med i en show är den kul att titta på.

Eller är ni för lättchockade? Och under en konsert visade hon litet av en bröstvårta.

Alla som tyckte "nämen nu har hon blivit typ helgalen" har väl blivit ammade. Eller har ni glömt det?

Bossen, det vill säga Bruce Springsteen, kommer till Sverige. Hur gammal är han? Det måste jag slå upp. Och sir Paul McCartney?

Ja, Bossen fyller 63 i september och sir Paul är 70. Det är värdelöst vetande. De kanske är bra, var och en på sitt sätt. Men särskilt nyskapande är de inte. De är lite som Kalle Jularbo. Man vet vad man får när man betalar biljetten.

Jag som skriver det här heter Annette, 73, och har skrivit i många år. Min dröm (jag har fler) är att slippa dessa kommatecken som kapslar in min ålder och fängslar mig som handklovar. Jag blir en person som stämmer med andra människors förutfattade meningar om hur man ska vara vid 73.

Sverige är, tyvärr, åldersfixerat. Nu på sommaren vill man gärna se väninnor i min ålder gå och promenera och ta en vinare och titta in på en klubb. Som de gör i Spanien. Vid ett-tiden på natten.

Eller i andra länder söder om ölbältet.

I Stockholm kan jag komma in på en restaurang där ingen är äldre än 35. De är mitt i livet, skulle jag tro. Men inte mer än jag. Alla som lever är väl mitt i livet.

"Ta med sin gamla mamma". Vem kommer på en sån idé? Vad skulle kompisarna säga? Det är något konstigt med kvinnor som är ute på nätterna. Vad vill de? Fattar de inte att klubbliv och house är nåt man sysslar med i sin ungdom?

Inte ens på hbt-klubbar har jag sett några typ äldre. Typ klimakteriehäxor. Kär kvinna har många förolämpningar att tampas med. "Käringen är sur". "Jag måste fråga regeringen".

Min tanke är ganska klar: Vi har ingen generationsblandning i vårt land. Man får köpa Gott och blandat om man absolut vill känna på olika smaker.

Vad säger du Pippi Långstrump? Du som bröt mot alla regler. Vi är väl ungefär jämngamla. Ska vi gå på Patti Smith ? Är det godkänt?

Ingen kommer att lägga märke till oss. Jo, jag vet att du färgar dina flätor, men det är du inte ensam om.

Men allvarligt talat - du är bra som du är. Häng me' som Sonya Hedenbratt sjunger. Gift dej, skilj dej, gå med i nån klubb.

Helst en som sätter upp en skylt: Varenda ålder är välkommen! Fritt fram att visa rumpan. Varje rumpa har sin charm.

 

ANNETTE KULLENBERG

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!