Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Anna Hellgren

Charterresorna kommer att döda oss

Vardagsmat. Scener som den här, från orkanen Sandys framfart i New York 2012, kommer att bli vanliga i framtiden. Foto: Jason Decrow

Det är våra konsumtionsbegär som driver katastrofen framåt. När jag vill vara snäll tänker jag att det kanske är en urtidsreflex. Att vetskapen om att de goda tiderna snart är slut orsakar psykologisk kortslutning och en besatthet att se om sitt eget lilla hus så mycket som möjligt innan katastrofen inträffar.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

För hur ska man annars se på den frenesi med vilken bättre bemedlade barnfamiljer vallfärdar till sydostasiatiska charterbyar om loven? Det allmänna frosseriet i kött, bilar och billiga plastprylar? Köksrenoveringarna, weekendresorna, färsk tropisk frukt året om?

Trots att nästan alla inte bara känner till att världens ekonomiska resurser är ohyggligt ojämlikt fördelade, utan även att koldioxidalstrande lyxaktiviteter är ett hot mot hela mänskligheten.

Eller ta palmoljan som hamnar i vårt smink, godis, vår biodiesel, våra chips och mikropopcorn, vår tvål och våra färdiglagade matlådor på Ica.

 

Sedan i somras brinner Indonesien. Det gör det årligen, men årets bränder är de värsta på mycket länge: En halv miljon människor har drabbats av svåra luftvägsinfektioner och redan har mer koldioxid lagts till atmosfären på några månader än hela Japans årliga fossila utsläpp. Vissa forskare menar att mänskligheten förlorat två klimatomställningsår på grund av skogsbränderna.

En av anledningarna till brändernas katastrofala omfattning är en ovanligt kraftig El Niño - 2015 har varit det varmaste året hittills sedan mätningar började - med svår torka som följd. En annan att Indonesien skövlat (och fortsätter att skövla) en gång fuktig tropisk regnskog till torra, brandfarliga, odlingar av just palmolja.

Sedan det första klimatmötet i Rio 1992 har mänskligheten adderat nästan lika mycket koldioxid till atmosfären som under förra århundradet - utan att de deltagande nationerna lyckats komma överens om några substantiella framtida minskningar.

 

Inför morgondagens möte i Paris är läget så här: Även om världens ledare under klimatmötet skulle komma överens om alla de utsläppsminskningar av koldioxid som ligger på bordet kommer det inte att räcka till mindre än en framtida uppvärmning runt tre grader redan 2100.

Det betyder att de barn som är små i dag kommer att leva med långvarig torka, kraftigare orkaner, bränder och översvämningar till vardags. Havsnivån kommer att stiga, isarna att smälta. Stora områden, inklusive delar av städer som ligger för nära vatten, blir obeboeliga. Rent vatten en lyxvara. Ingen vet heller exakt hur klimatsystemen reagerar på en så pass stor uppvärmning, risken är överhängande att den kommer att bli självförstärkande och accelerera än mer i en evigt uppåtstigande spiral av global förstörelse.

Inga tillfälliga uppehållstillstånd i världen kommer - annat än med fullskalig militär mobilisering längs gränserna - kunna förhindra de folkvandringar och den livsmedelsbrist som kommer att prägla jorden.

Men kanske kommer mötesdelegaterna slå världen med häpnad, nu när det inte bara är de fattiga andras liv som står på spel.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!