Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Åke Hodells motstånd väcks till liv i Tensta

Åke Hodell, "Strindbergiana", 1987,Foto: JEAN-BAPTISTE BERANGER / JEAN-BAPTISTE BERANGER
Åke Hodell, "Orderbuch", 1965.Foto: JEAN-BAPTISTE BERANGER / JEAN-BAPTISTE BERANGER
Åke Hodell, "Law & Order", 1970 och "igevär", 1963.Foto: JEAN-BAPTISTE BERANGER / JEAN-BAPTISTE BERANGER
Magnus Florin.Foto: OLLE SPORRONG

Diktaren Åke Hodell var en centralfigur i det svenska 1960-talets avantgardism, efter att ha överlevt en dramatisk flygkrasch.

Magnus Florin ser honom väckas till liv på Tensta konsthall, i en utställning som tar fasta på hans radikalitet.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Tvärs över golvet i Tensta konsthalls stora sal strömmar bokstäverna i Åke Hodells ”igevär” (1963). En gång tryckt i checkhäftesformat med titeln som enda innehåll, expanderad till 12 sidor ”i”, 34 sidor ”ä” och ett sista ensamt ”r”. Hodell tömde vaktavlösningsropet från Slottsbacken på mening i en oanad rymd delad med Kurt Schwitters och John Cage. Inte bara i skrift – verket framfördes virtuost sceniskt av diktaren själv, i ett möte mellan konkret poesi, agitation och vaudeville.

Åke Hodell (1919-2000) stod i korsningen av flera decenniers konstnärliga trafik. Han var diktare för högtalare i fyra kanaler, på rullband, i vinyl och på pränt. 16 radiopjäser om Almqvist i Amerika, Mozart i Wien och Ekelöf i Rom. Skapare av legendariska bokförlaget Kerberos. Hans livs malande och mytologiska mittpunkt var den ensamma störtningen i militärflygplan en sommardag 1941, med två års konvalescens. Sista radiopjäsen döpte han till ”Med flyg till paradiset”.

På 1960-talet blev han centralgestalten för många unga avantgardistiska män – men inga kvinnor. Nu på Tensta konsthall är det en ny tid när han kallas in på scenen av de två kuratorerna – mångsidiga Elena Wolay, kraften bakom klubben, festivalen och fanzinet ”Jazz Är Farligt”, och New York-baserade konstnären Fia Backström. Vid första evenemangskvällen av fem utförde röstkonstnären Sofia Jernberg ”igevär”. Inifrån, uthålligt och stillsamt – tradering genom omkastning.

Helt i linje med Hodells indignation och radikalitet.

”Ett moraliskt innehåll kan finnas i en form”, noterade Hodell. Form som mångformighet och expansion i medier och teknik, bredvidställningar av olikheter, moral som inmundigande och utspottning. Form som motstånd – och ”Motstånd” är utställningens underrubrik och nyckelord. Kuratorerna låter Hodells tribut till black power-rörelsen i ljudverket ”Var är Eldridge Cleaver” (1969) flamma upp av nuets Black lives matter. Helt i linje med Hodells indignation och radikalitet. 

Konsthallens stora sal är en popup-bok i svart-gult-rött. Inte bara en syn för ögat – där är också Hodells alla röster och ljud. Över en hel vägg löper textverket ”Orderbuch” (1965), det fiktiva dokumentet från Förintelsens läger. Vitriner samlar objekt som både museala strandfynd och facklor från levande drömmar.

En höjdpunkt är installationen ”Strindbergiana” (Moderna museet 1987) med Strindbergs röst på en fonografrulle gömd i Paris katakomber. Klart att Hodell hittade den försvunna rösten. Han var en överlevare varje dag efter flygstörtningen, hans röst tystnade nästan, men hördes igen.

 

KONST

ÅKE HODELL

Motstånd

Tensta konsthall, Stockholm

Till 17/1 2021

 

Magnus Florin är författare och medarbetare på Expressen kultur.