Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Akademiledamoten Ulf Linde har avlidit

Ulf Linde.Foto: Mikael Sjöberg

Svenska akademiens ledamot Ulf Linde, 84, avled på Danderyds sjukhus på lördagen.

– Det kom både plötsligt och väntat. Han levde hårt och bar sitt lidande med stor heroism, säger Per Wästberg, 79, kollega i Akademien.

Ulf Linde var med och valde ut Nobelpristagaren Alice Munro – det var hans sista gärning i Akademien.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Ulf Linde var en särskilt märkvärdig människa som kunde spela (jazz på vibrafon), måla tavlor, skriva vackra meningar och dessutom vara dynamisk chef, vilken är en syssla som inte passar alla stora konstnärer.

Linde spelade med storheter som Putte Wickman och Arne Domnerus och lämnade efter sig många skivor.

Han var professor på Konsthögskolan, intendent på Moderna museet och Thielska galleriet och skrev länge på Dagens Nyheters kultursidor.

1977 efterträdde han Eyvind Johnson i Svenska Akademien och fick stol nummer 11.

20 år senare invaldes Per Wästberg som fick stol nummer 12.

Wästberg berättar:

– Ulf Linde var med på vårt första diskussionsmöte om Alice Munro för ett par veckor sedan. Han ansträngde sig verkligen. Men han orkade inte vara med på middagen.

Visade han att han var sjuk då?

– Nej, Ulf bet alltid ihop, han var inte mannen som beklagade sig.

Ulf Linde var länge svårt sjuk. För många år sedan amputerades båda benen nästan uppe vid bålen sedan han haft problem med cirkulationen och fått sjukhussjukan.

– När benen amputerades försvann Ulfs depressioner. Han blev mycket gladare. Ulf fick dessutom läkaren att intyga att han skulle dö om han slutade röka. Han kunde inte sluta. Vi kände varandra ända sedan Östra Real där jag gick fyra klasser under honom. Ulf var redan som 17-åring specialist på Ernst Josephson, säger Per Wästberg som under söndagen spelade Lindes jazzskivor.

Wästberg säger också:

– Ulf levde hårt på många vis, det är ett mirakel att han har levt i 84 år. Han var ett koleriskt fenomen, en motvalls kärring, han bråkade med många konstnärer. Många av dem avskydde han och de avskydde honom. Andra dyrkade honom som ett helgon.

Ulf Linde avled på Danderyds sjukhus där han behandlades med antibiotika för en infektion i benstumparna.

– Plötsligt stannade hjärtat, det var helt smärtfritt, säger Per Wästberg.