Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Agneta Klingspor

Christian Larsen / Max Book

Något har gått snett och något har löpt amok i Max Books nya bilder, konstaterar Agneta Klingspor.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

FAKTA

KONST
MAX BOOK | Galleri Christian Larsen, Stockholm. Till och med 10 maj.

På 80-talet var Max Book stjärna på konsthimlen. Han var med i gruppen Ibid (Jan Håfström, Håkan Rehnberg, Johan Scott med flera) och Walda (Stig Sjölund, Eva Löfdahl). Han sålde stort. Sen blev det lite tyst. Målningarna på Engström för flera år sen fastnade inte.
Men nu. Book blandar foto, video, målning i en osalig perfekt röra. Books skogar är hallucinatoriska Horror. Ytan är bubblig av plötsliga färgklumpar. Skogen är på samma gång romantiskt förförisk och invaderad av utslängda figurer, halvt bortfrätta. Något har gått snett här, något har löpt amok.
Singoland kunde vara tagen ur Cops, polisdokumentärserien i TV6. Jakt på fattiga svarta, vita trashiga, med handklovar i högsta hugg. Samma ödsliga stämning, en bygata med sin mack, en svart man, sönderfrätt till hälften. Snart kommer snuten.

Det finns ingen nåd, åt helvete med skogen, åt helvete med samhället. Book står mitt i samtiden, vare sig han vill eller inte.
Det enda trista är priset. Självklart ska Book ha ordentligt pröjs. Men vem har råd med 190 000 kronor för Singoland? Mitt i krisen är Books verk slutsålda. Konstvärlden är i högsta grad odemokratisk och konstnären beroende av de rika. Hur kul är det?
Andra får nöja sig med affisch.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!