Helgen då svenskarna äter 2000 ton ägg börjar lida mot sitt slut. Äggätningens peak inträffade på påskaftons eftermiddag då vi åt sex miljoner ägg i timmen. Utslaget över tid äter vi 200 ägg om året. I Japan är den siffran 350 per person och år.
Goda, nyttiga, proteinrika och jämförelsevis billiga är äggen vardagsmat, men också ingrediensen för att ge fluffighet till tårtan eller fyllig lenhet till såsen. Tack vare Lena Sjöbergs bok "Hårdkokta fakta om ägg" rullar jag runt med idel äggande information: ett strutsägg måste koka en timme för att bli hårdkokt!
Boken om ägg är både informativ och vacker, och kanske bäst som en liten uppslagsbok. Allt ska med, och ibland börjar jag undra vem som kan tänkas läsa allt detta. Ett barn? Verkligen? Men då är det väl att ta i med en sida om embryo, hermafrodit och ovovivipari (ägg med mjuka skal som kan kläckas innan de kommer ut). Vilken ålder riktar sig boken till? Kalenderbitarvuxna? Dinosauriediggarna får dock sitt och de är ofta yngre än man tror.
Men så är det ju något som liksom pickar inifrån ägget och drar till sig uppmärksamheten. Vem kom först, ägget eller hönan? Den perfekta formen, som Arne Jacobsen lånade till en 50-talsfåtölj. Det gåtfulla, slutna, hemlighetsfulla - både rent konkret tills en kyckling tittar ut. Och i överförd bemärkelse som en slags formulländad illustration till skapelsen, både av jord och människa, en sorts kommentar före Darwin om livets uppkomst och utveckling.
Själva mysteriet kring vi-vet-inte-vad-som-kom-först kan tolkas som att kedjan bakåt är oändlig. Äggets plats i mytologin är urtida och global. Lekar som äggarullning och äggapickning är inte bara skånska påfund: "I Rumänien leks samma lek med starkt rödfärgade ägg. I den indiska delstaten Assam kallas leken Koni-juj. Och när den muslimska fastemånaden ramadan avslutas kan man i Afghanistan se människor knacka ägg under den stora festen Eid-al-Fitr."
Lena Sjöberg lyfter fram en kinesisk berättelse om hur jorden kom till där universum beskrivs som "ett gigantiskt ägg. Ur ägget föddes en jätte som bestod av de två delarna Yin och Yang. Yin blev himmel och Yang jord". Afrikansk tradition har gott om fågel- och äggsymbolik och fågelmänniskor tittar också in i den västerländska kulturen, som Papageno i "Trollflöjten" eller Svandrottningen i "Svansjön".
Att äggen rullar in i barnkulturen är verkligen bara i sin ordning. Oftast i glimtar från ett äldre jordbrukssamhälle där barnen fick hjälpa till med småsysslor, som att leta rätt på ägg som frigående höns lagt på knepiga ställen, som hos Astrid Lindgren. Lennart Hellsing pendlar mellan prosaiska hönor och ägg, men drar i väg ordentligt med "Ägget", en fantasifull filosofisk berättelse om livets uppkomst. Fibben Hald illustrerade den orimmade texten så att ägget bokstavligen fick vingar och utvecklingsmöjligheter. Till slut blir ägget-varelsen en liten pojke och boken kan läsas som mänsklighetens utvecklingshistoria komprimerad, som en betraktelse över livet eller "bara" en berättelse om hur ett barn blir till.
Det släta, slutna äggskalet lockar till tolkningar av det hemliga innehållet. Elsa Beskows "Solägget" handlar om ett missförstånd, en apelsin som blir tagen för ett ägg som solen lagt. Saften som kan sugas ut är som solen själv och den lilla älvan som hittat solägget får åka med trasten till Sollandet i söder under vintern. Men hur ljuvligt där än är, längtar älvan tillbaka hem när våren kommer. Skalet döljer en överraskning, solen, livet själv. Som påskäggen vi proppat med symboliskt godis.
Lena Sjöberg igen: "Ihåliga keramikägg, så kallade uppståndelseägg, har hittats i vikingagravar på Gotland. I håligheten har funnits en skramlande sten som symboliserar livets frö och återuppståndelsen."