Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

2017 var ett farligt år för kvinnliga journalister

Cilla Benkö, vd SR. Foto: MATTIAS AHLM/SVERIGES RADIO / SR
Elever och lärare samlade för minnesstund för Kim Wall på Columbia journalism school, där hon tidigare var elev. Foto: BRUCE GILBERT/TT / TT NYHETSBYRÅN

Under 2017 ökade våldet mot kvinnliga journalister och antalet som blev dödade i tjänst ökade markant.

Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, skriver om en oroväckande utveckling som måste vändas.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT | MEDIER. I en nyligen publicerad rapport av International news safety institute, INSI, framträder en mycket oroväckande bild. Under 2017 ökade våldet mot kvinnliga journalister och antalet som blev dödade i tjänst ökade markant. Det sker samtidigt som 2017 var det år då fler kvinnor än någonsin ställde sig upp för att uppmärksamma de systematiska orättvisor och övergrepp som många kvinnor utsätts för. 

68 journalister miste i år livet till följd av att de bara gör sitt jobb – att granska orättvisor och maktmissbruk. Statistik från Unesco visar att totalt 930 journalister mördades mellan 2006 och 2016. Det innebär att det var fjärde dag var en journalist som dödades de senaste tio åren. Det är en ofattbart hög siffra. 

Av de journalister som dödades under 2017 befann sig nästan hälften i länder som inte befinner sig i krig, exempelvis Mexiko, Indien och Malta. Dessutom visar statistiken att 2017 var det år då andelen kvinnor som dödades – 13 procent – var den högsta på åtta år. Det är en negativ utveckling som måste stoppas.

 

Kim Wall som mördades

Bakom denna dystra statistik döljer sig också enskilda berättelser om kvinnliga journalister som under 2017 dödades i tjänst. Shifa Gardi, en banbrytande kurdisk journalist; Gauri Lankesh, som de senaste åren hörde till de mest högprofilerade journalisterna i Indien; Miroslava Breach som rapporterade om mord relaterade till Mexikos drogkrig. Och förstås svenska Kim Wall, som jobbade över hela världen och vars liv blev alltför kort. 

Oftast är de drabbade lokala journalister som bor och lever där attackerna har skett. Men även utsända journalister från Sverige drabbas. Ett exempel är när Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios korrespondent i Ryssland, förra året blev attackerad och misshandlad i den ryska delrepubliken Ingusjien. 

Även på hemmaplan ser vi att hoten och attackerna mot journalister ökar. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, varnade i en rapport tidigare i år för att de ökade hoten och trakasserierna mot enskilda journalister kan få till följd att vissa områden och ämnen avstås från att bevakas och rapporteras om. När detta inträffar blir det ett allvarligt problem för demokratin.

Min förhoppning är att 2018 blir starten på en förändring. Att de goda krafter och initiativ som finns för att göra tillvaron säkrare för journalister – kvinnor som män – vinner mark och ger förutsättningar för ett yrkesutövande utan hot och utan att någon behöver riskera sitt liv.

 

Av Cilla Benkö

Cilla Benkö är vd för Sveriges Radio.

 

INSI:s rapport “Killing the Messenger” finns att ladda ned här. 

 

LÄS MER: Olle Zachrison, chef för Ekot, skriver om ett laddat möte med en Breitbart-redaktör  

.