Att Skansen visar vilda djur innebär bara död

En av Skansens numera avlivade vargar.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
En fjällräv i sin naturliga miljö.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON/EXP/TT / EXPRESSEN TT NYHETSBYRÅN

Skansen har under detta år och förra avlivat totalt 14 vargar.
Gunilla Brodrej tittar närmare på Skansens beslut att byta vargar mot fjällrävar.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

DJURPARKER. Så Skansen har avlivat sina fyra sista vargar och tänker satsa på fjällrävar i stället. 

Om man studerar artinventarielistan för förra året, 2020 (”Hanterade och förevisade vilda djur”) ser man att inte mindre än nio vargar avlivades, hanar, honor och valpar. Totalt 14 på två år, med årets fyra inkluderade. 

Utöver vargarna avlivades under pandemiåret bland annat två lodjur, två älgar, en berguv och ett stort antal lappugglor. Nästan hundra artindivider har dött, eller avlivats. I somras avlivades den trettonåriga björnhonan Lill-Babs, vilket Skansen förklarade med att hon hade varit aggressiv mot en av sina ungar. Kanske stämmer det. Vi har väldigt små möjligheter till insyn. Det enda vi utanför staketet kan luta oss mot är Skansens officiella svar. Djurvänner tröstar sig med att det rör sig om barmhärighetsavlivningar. De flesta Skansen-besökare köper det. 

Men Skansen säger nu till Expressen att man funderat i flera år på att avveckla verksamheten med vargar. Och när Expressens reporter frågar varför man ändå under dessa år har ägnat sig åt att föda upp nya vargar svarar presschefen Yvonne Nordlind att ”det är en komplex fråga att jobba med artbevarande och biologisk mångfald”. 

Just ”artbevarandet” brukar vara ett honnörsord när Skansen kommunicerar utåt. Nu diskuterar man alltså att hålla fjällrävar i stället i detta syfte. 

...den naturliga biotopen för fjällräv är trädlös tundra.

Men nu vet vi att till exempel det stolta artbevarandet av den vitryggiga hackspetten slutade i en mindre katastrof. Naturskyddsföreningen var samarbetspartner i det projektet men drog sig ur med bedömningen att Skansen ”inte längre hade förmåga att leverera enligt avtalet”. Fåglar ska ha dött i hägnet. De överlevande räddats till annan plats.

Djurparkens nya attraktion fjällräven flyttar enligt planerna in våren 2022. På Världsnaturfondens hemsida kan vem som helst läsa att den naturliga biotopen för fjällräv är trädlös tundra. Fjällräven är anpassad till ett arktiskt klimat och gräver lyor med långa gångar under marken. De trivs i temperaturer ned till minus 50. Och det här är en miljö som inte kan återskapas av människan.

Sandra Jönsson är bevarandebiolog och arbetar på World Animal Protection som expert på vilda djur som fjällräv och varg. Hon menar att det dels måste finnas tillstånd för att få släppa ut fjällrävar i naturen igen, efter en eventuell djurparksavel, och att hålla fjällräv i svenska djurparker och att man sedan måste tillse att djuren har en god livsmiljö.

– Det är viktigt att bidra med artbevarandet av fjällrävar, men det kan man göra på olika sätt. Det finns ett avelsprogram på den norska tundran som genetiskt speglar den skandinaviska populationen. Där på kalfjället föder man upp fjällrävarna i sitt naturliga habitat och en gång om året släpps de. Somliga vandrar till Sverige, vilket är bra, säger hon.

Men det fjällräven verkligen behöver är hjälp med att hindra klimatförändringen.

På Skansens hemsida skriver man att man kommer att ”bygga upp en sund reservpopulation av fjällrävar inom djurparkerna. På sikt är ambitionen att hitta möjligheter att bidra till den vilda populationen”.

– Djurparkerna behöver inte uppfinna hjulet eftersom det redan finns ett program för att avla och släppa ut. Man kan ha fjällrävar som en sorts ambassadörer för arten om man kan se till att de får ett bra liv, med bra djurvälfärd. Men det fjällräven verkligen behöver är hjälp med att hindra klimatförändringen som är ett reellt hot mot arten. Skansen kunde hjälpa till med medvetandegörandet om detta bland sina besökare. Något som hela svenska djurparksbranschen kan göra.

Men vad tycker du om tanken att byta ut vargar mot fjällrävar?

– Jämfört med den skygga vargen är fjällräven både nyfiken och beskrivs ibland nästan som lite dumdristig, på så vis är det bättre. Men arten är specialdesignad för arktiskt klimat. Lokalen Skansen är inte optimal ur ett habitatperspektiv (eller ur ett geografiskt perspektiv), avslutar Sandra Jönsson. 

Att livsvillkoren för Skansens djur inte är de allra bästa framgår av mitt reportage från förra våren.  Problematiken hänger ihop med att själva idén om djurparken är en rest från förra sekelskiftet då de nordiska vilda djuren var en del av det som skulle bidra till förståelsen av nationen. Djuren är bara en del av parken. Med det vi nu vet om Skansens erfarenhet av vargar i fångenskap och det vi kan läsa ut av förra årets dödslista är att fortsatt förevisning av vilda djur i fångenskap tycks innebära långa kedjor av elände. 

Jag tror inte att stockholmarna vill ha detta på sitt samvete. Hur mycket de än älskar sitt Skansen.

Gunilla Brodrej är kritiker och redaktör på Expressen Kultur.


Lunch med Montelius: Vaska Stockholm

https://embed.radioplay.io?id=96839&country_iso=se

DN-skribenterna som hatar Stockholm. Lena Nyman som inte klarade av att leva på landet. Expressens matiga kulturpodd med Martina Montelius och Gunilla Brodrej.