Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Viktor Barth-Kron

Veckan då den svenska coronamodellen dog

Se klipp från presskonferensen där Stefan Löfven pratar om de förändrade gränserna för sammankomster.
Statsminister Stefan Löfven (S).Foto: REGERINGEN/TT / TT NYHETSBYRÅN
Statsepidemiolog Anders Tegnell.Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

I Sverige tar vi det lugnt och lyssnar på våra expertmyndigheter – ända till vi plötsligt gör något annat.

Den här veckan tog regeringen på allvar över pandemiratten. Det sker i brant uppförsbacke, inte minst pedagogiskt. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Vi vill skicka en tydlig signal. Det var det centrala budskapet från Stefan Löfven och hela tre andra ministrar på måndagens ödesmättade presskonferens. 

Läget är nattsvart, framtiden ännu värre och därför krävs skärpning – nu.

Signalen gick dock inte riktigt fram. I stället vidtog långa och breda diskussioner om vad som egentligen kommunicerats: Åtta personer skulle vara max för en sammankomst, men undantaget på 300 för sittande publik, som på de flesta håll sänks tillbaka till 50, låg kvar? Hur påverkade detta det så kallade trubadurundantaget?

Och vad gällde egentligen för biografer – det myndigheten sade, eller det inrikesministerns pressekreterare sade?

Ännu ett dygn efter regeringens framträdande kunde inte ens statsepidemiolog Anders Tegnell förklara vad besluten som kommunicerats faktiskt innebar. 

Förtroendet för både folket och Folkhälsomyndigheten är på väg att ta slut

Han hänvisade till pågående juridisk översyn och avböjde kommentarer för att inte ”sprida mer förvirring”.

Det går förstås att klaga på näsvisa journalister och på medborgare som letar kryphål, men faktum kvarstår: Om målet var att skicka en tydlig signal blev presskonferensen om åtta-regeln signalpolitikens motsvarighet till reaktorincidenten i Tjernobyl.

Det var ju just här vi inte skulle hamna.

I Sverige litade vi på våra expertmyndigheter, även om de hade fel ibland. Vi hade en unik och ömsesidig tillit mellan stat och medborgare och vi visste framför allt hur viktigt det var med långsiktigt hållbara åtgärder, både för tydlighetens och uthållighetens skull.

Vårens facit var kanske inte rakt igenom lysande, men en klar majoritet av folket har hela tiden uttryckt förtroende för åtgärderna. Vilket i sig kan ses som en succé för statsledningen, i en prövande och politiskt turbulent tid.

Vi blir som de andra, bara lite senare

Ställda inför en oförutsedd och kraftig andra virusvåg har regeringen uppenbart bestämt sig för att det inte längre räcker. Den signal som verkligen gått fram där här veckan är att förtroendet för både folket och Folkhälsomyndigheten är på väg att ta slut.

Åtta-regeln och alkoholförbudet efter 22 bär tydligt politikens prägel, inte myndighetens. Ministrar skäller dagligen ut misskötsamma medborgare. Samtidigt arbetas för fullt med en ny ”pandemilag”, som ska täppa till luckorna i regeringens beslutsmässighet. 

Ännu ett svenskt undantag är på väg att avslutas. Vi blir som de andra, bara lite senare.

Det var i grunden ofrånkomligt att regeringen förr eller senare skulle sätta sig i förarsätet. Pandemihanteringen blir en dominerande fråga i åratal framöver, och det går inte att lämna över styret av Sverige till icke-valda aktörer på obestämd tid.

Här har inte bara S och MP utan alla partier ett arbete att göra. Nästa gång vi röstar kommer vi av allt att döma rösta om ett Sverige som lever med coronaviruset. Då är det en fördel om alternativen i valet har något genomtänkt att säga om den saken.

Det är dock politiskt vanskligt, och mycket svårt. Inte minst just nu.

Regeringen poängterar nu gång på gång att man vill åstadkomma samma effekt som ”under våren”, när regeringen förbjöd stora sammankomster och medborgarna lade om sina levnadsmönster dramatiskt.

Här har det nog skett en viss sammanblandning av korrelation och kausalitet.

Naturligtvis hade förbudet mot sammankomster med fler än 50 deltagare stor betydelse när det gällde rena evenemang, men de stora beteendeförändringarna i vardagen – det man uttryckligen vill komma åt nu – kom sig med all sannolikhet mer av att människor var rädda.

Att färre nu stänger in sig frivilligt beror lika sannolikt på att människor är mindre rädda. Vilket i sig kan handla om en rationellt egoistisk kalkyl om de faktiska riskerna för allvarlig sjukdom, men också om ren tillvänjning.

50 rapporterade dödsfall i covid-19 vållar helt enkelt inte samma chockverkan nu som i våras, på samma sätt som ett skjutvapenmord på offentlig plats inte skapar i närheten lika stor uppståndelse nu som för tio år sedan.

Till detta mer allmängiltiga kommer en specifikt svensk omständighet.

Under året som gått har väldigt många svenskar, inte minst bland regeringens sympatisörer, hunnit köpa mentala aktier i det man uppfattat som Sveriges förnuftsbaserade och antipopulistiska coronastrategi.

I den strategin – eller åtminstone i bilden av den, som regeringen inte direkt kämpat för att motarbeta – ingår att inte jaga upp sig.

Det är trots allt bara några veckor sedan Anders Tegnell, som i oktober uppbar förtroende från kopiösa 72 procent av svenska folket, förklarade att han var mer rädd för trafiken än för covid-19.

Här finns med andra ord en betydande uppförsbacke, både politiskt och pedagogiskt.

Det är möjligt att regeringen har något ess i bakfickan, men tills vidare gäller nog följande:

Den signal som eventuellt kan få svenskarna att fly tillbaka ned i sina källare nu i vinter är rapporter om skenande dödstal och katastroflägen på sjukhusen. Inte ännu fler tv-utskällningar från Lena Hallengren, Mikael Damberg och Per Bolund.

 

Viktor Barth-Kron är politisk kommentator på Expressen.

 

LÄS MER: Torbjörn Nilsson och Maggie Strömberg: Så blev coronatesterna vårens stora stridsfråga 

LÄS MER: Viktor Barth-Kron: Liberalernas svåra val – kan avgöra allt 2022 

LÄS MER: Avgörande striden om minkarna – mitt i SD-land 

LYSSNA: Verkställande utskottet – Expressens politikpodd: Hobbystatsepidemiolog Stefan Löfven 

Expressens politikredaktion gör podden Verkställande utskottet. Nytt avsnitt varje onsdag. Foto: ANNA-KARIN NILSSONFoto: ANNA-KARIN NILSSON

Se också: 

Anders Tegnell: ”Ska försöka samla oss”.