Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Viktor Barth-Kron

Toppolitiken blir äldre – då får ungdomarna kliva fram

Expressen/Sifo: Högre förtroende för Åkesson än Löfven.
Annie Lööf och Ebba Busch Thor var båda 28 år när de valdes till partiledare.Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Annie Lööf. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det svenska samhället sägs ibland vara besatt av ungdom, och vad gäller politiken slog den kulten förmodligen i taket någonstans i mitten av 2010-talet.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Annie Lööf (C), Gustav Fridolin (MP) och Ebba Busch Thor (KD) valdes samtliga till partiledare vid den unikt låga åldern 28. Stefan Löfvens första regering ville inte vara sämre: Gabriel Wikström var 29 år när han gick direkt från posten som SSU-ordförande till det tunga socialdepartementet. Aida Hadžialić blev Sveriges yngsta statsråd någonsin vid 27.

Sedan dess har situationen dock normaliserats, om uttrycket tillåts.

Fridolin har lämnat politiken, medan Lööf och Busch Thor av naturliga skäl blivit äldre. Wikström och Hadžialić lämnade regeringen tämligen snabbt, och när Stefan Löfven ombildade sin ministär efter valet 2018 var SSU – vars ordförande den här gången inte fick portfölj – snabbt ute och klagade på att det saknades yngre förmågor.

Yngst är numera miljöpartisterna Amanda Lind och Åsa Lindhagen, som bägge fyller 40 under 2020.

Ett ovanligt mäktigt ungdomsförbund

När Expressen nu rankar de 30 mäktigaste under 30 hålls förstaplatsen i stället av något så gammeldags som en ungdomsförbundsordförande.

Benjamin Dousas Muf är dock ett unikt starkt ungdomsförbund. Genom intensiv värvning och mobilisering har man inte bara blivit det största ungdomsförbundet bland riksdagspartierna, utan också en viktig maktfaktor inom det moderata partiet.

När andra ungdomsförbund åker till partistämman med hopp om att ”få” någon hjärtefråga som tack för senaste valrörelsens flygbladsutdelning åker Muf dit för att trumma ihop majoriteter på tunga politikområden.

I en smått förvirrad politisk tid har Benjamin Dousas barska högerliberalism dessutom visat sig vara en effektiv samlingspunkt för partiet. Sänkt skatt, sänkta bidragskostnader och fler poliser – det kan alla moderater skriva under på, oavsett om man känner sig liberal, konservativ eller något däremellan.

Hur väl det fungerar mot den breda allmänheten blir en senare fråga.

Framtiden är (något mer) borgerlig

Vän av ordning kan notera att listans toppskikt har viss slagsida åt höger. Det är svårt att komma runt.

Socialdemokraterna har ett gäng som med knapp marginal faller för 30-strecket, som Stockholmsregionens förstanamn och ex-ministern Aida Hadžialić (32) och kulturpolitiska talespersonen Lawen Redar (30), men har annars påfallande många ”framtidsnamn” födda på 1970-talet. Samtidigt är Vänsterpartiets roll i politiken perifer år 2020, och om ingenting förändras lär det fortsätta så.

Sammansättningen speglar också återväxten även på längre sikt.

Det kan säkert förvåna någon, men svensk skolungdom är vare sig vilt vänstervriden eller kopiöst sverigedemokratisk. De röstar ungefär som folk gör mest – dock klart grönare – och faktum är att framtiden ser ljusare ut än nuläget för de borgerliga partierna i Sverige.

De gamla allianspartierna samlade 42,4 procent i skolvalet 2018. De rödgröna och Feministiskt initiativ fick ihop 40,6, medan Sverigedemokraterna sladdade något bakom riksdagsresultatet med 15,5 procent. 

Moderaterna blev största parti både i högstadiet och i gymnasiet – vilket definitivt stärker listans nummer 1 ytterligare i det egna partiet.