Viktor Barth-Kron
Förtroendet för Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog Anders Tegnell är rekordhögt, kunde DN/Ipsos meddela härom veckan. För politiken såg det inte lika roligt ut.
Förtroendet för oppositionens pandemiinsatser är mycket lågt (14 procent), möjligen påverkat av att Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) festade bort det mesta av sitt förtroendekapital i frågan i september. Men inte heller regeringen rosar marknaden.
Omkring var tredje svensk har förtroende för regeringens hantering av pandemin. Det är ett rejält tapp från vårens nationella samling under fanorna.
Sett till utvecklingen under hösten är siffrorna kanske inte helt obegripliga. Ett axplock:
Besöksförbudet på äldreboenden låg kvar under den lugna sommaren och sensommaren, och hävdes lagom till att smittspridningen tog fart på allvar igen. Nu återinförs det lokalt på flera håll.
Valet av åtgärd framstår som något förbryllande
Först skulle publikgränsen för evenemang höjas från 50 till 500 personer, med argumentet att vi behövde ett långsiktigt hållbart regelverk och att det bedömdes möjligt att göra ”smittsäkert”. Beslutets sköts dock upp på grund av ökad smittspridning.
När smittan sedan ökat ännu mer beslutades trots allt om en ny gräns – på 300 personer. Denna hann dock aldrig träda i kraft för de flesta svenskar, eftersom regionerna drog i handbromsen när smittspridningen drog i väg ordentligt.
Långsiktigt hållbart, sa Bull.
Spola fram till denna vecka. På tisdagskvällen står Lena Hallengren i Aktuellt och försvarar nuläget – det viktiga är inte fler restriktioner, utan att de befintliga råden följs. Onsdag eftermiddag står hon bredvid statsministern och meddelar nya restriktioner, om spritförbud på krogen efter klockan 22.
Det börjar bli svårt att helt vifta undan bilden av en pandemihantering som styrs mer av dagliga opinionsmätningar än av någon genomtänkt strategi.
Valet av åtgärd framstår också som något förbryllande.
Folkhälsomyndigheten, vars omdöme man annars placerat på piedestal under hela året, har gång på gång förklarat att restaurangbesök inte är det som driver epidemin – det är arbetsplatser och framför allt privata tillställningar.
Att regeringen ändå vänder sig till krogen kan förklaras med att det är juridiskt praktiskt – man kan använda sig av alkohollagen – men också av symbolvärdet.
Krogar syns i offentligheten, till skillnad från hemmafester och lunchrum.
Den välvilliga tolkningen blir då att regeringen vill göra något som ger en snabb psykologisk effekt, och som indirekt leder till att andra, för smittspridningen viktigare rekommendationer efterlevs bättre.
Den mindre välvilliga tolkningen är att det blir ett enkelt och billigt sätt att framstå som handlingskraftig, när man inte riktigt vet vad man ska göra.
Mönstret går i vilket fall igen. I våras var det uteserveringarna som var föremål för återkommande utskällningar från politikerhåll. Tidigare i höstas fick internetspridda bilder från en nattklubb i Stockholm sällan skådad fart på regleringsarbetet.
Restaurangernas intäktsmöjligheter är redan kraftigt begränsade genom regler om fysisk distans och förbud mot stående servering. Årstiden har tagit uteserveringarna, och nu tar 22-regeln de för många mest lukrativa timmarna.
Till detta kommer det nu gällande allmänna rådet om att inte umgås med någon utanför familjen – heller inte på krogen.
Om staten nu faktiskt kommit fram till att serveringsställen är en potentiell smitthärd borde en betydligt enklare lösning ligga nära till hands: Erbjud krogarna en anpassad ekonomisk kompensation, i utbyte mot att de stänger ned helt tills vidare. Sett till omständigheterna skulle många sannolikt nappa.
Medicinen ”utdragen svältdöd” framstår hursomhelst som något kontraproduktiv. Både vad gäller ekonomi och pandemi.
Viktor Barth-Kron är politisk kommentator på Expressen.
LÄS MER: Viktor Barth-Kron: Löfven studsar tillbaka – åtminstone för en stund
LÄS MER: Nya M-toppen: ”Åkesson kommer med sossiga förslag”
LYSSNA: Verkställande utskottet – Expressens podd om politik: Striden om högerns själ
