Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ulf Nilson

"Våld är amerikanskt som äppelpaj"

Det tar visst aldrig slut...

Sen början av 60-talet har jag, som det heter, bevakat USA.

Bevakat - alltså efter fattig förmåga försökt kolla in vad som hände och varför.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Nu är vi där igen, närmare bestämt i Ferguson, Missouri, en plats som, det vågar jag säga, aldrig borde ha hamnat i världspressens intresse och strålkastar belysning.

Men som gjorde det ändå. Tack vare Michael Brown. Eller snarare på grund av att han blev skjuten.

Detaljerna är långtifrån klara, men en sak vet vi: Michael Brown, den unge man som blev skjuten till döds, hade svart hud. Han var afro-amerikan. Vi har sett många som han genom åren. Den mest kände hette Martin Luther King.

Av allt att döma kommer Michael Brown att bli bortglömd. Det är så: berömd blir ihågkommen, vanlig glömd rätt snabbt. Det gäller inte minst i USA. Och framför allt om offret råkar vara svart.

Såvitt vi vet fanns ingen, ingen som helst, anledning att skjuta Michael Brown.

Men det är så, måste jag tyvärr skriva, att traditionen, säg gärna gammal vana, och det vi kanske kan kalla klimatet i USA, uppmuntrar våld. Massor av människor som inte alls behöver vara det, är beväpnade. Traditionerna från den gamla tiden är levande. Man är, som det heter, våldstillvänd och är banditen det, blir polisen det.

Systemet (om jag ska kalla det så) ifrågasätts ofta, men skottlossningen fortsätter. Jag kan och bör tillägga att spänningen mellan vita och svarta inte gör någonting bättre. Skjuter inte jag, så skjuter kanske du, så bäst att skynda sig - så kan det kanske beskrivas.

Jag vill gärna tillägga här att jag är en stor beundrare av USA, där jag bott en stor del av mitt liv. Men allt kan man inte beundra och det flitiga skjutandet tillhör det jag inte tycker om, även om man måste ha en viss förståelse.

Följaktligen bör vi inte bli särskilt förvånade när tv-rutorna fylls med våld och blod, det är onekligen verkligheten som skildras. Det som händer, det händer och tv:s uppgift är inte att censurera (ja, kanske lite grand, ibland) utan att visa verkligheten som den är. Dessutom kostar ju inte pistoldramerna mycket att producera, hm...

Jag ser inget slut på detta och varför skulle jag? Folk i olika länder kommer från olika platser och beter sig på olika sätt. Inte minst gäller detta det väldiga USA. Man tar seden dit man kommer, brukar vi säga och så är det kanske (även om tillgången på våldsamma svensk-amerikaner nog är rätt liten).

Kort sagt kan vi nog räkna med liknande dramer i fortsättningen. Våld är amerikanskt som äppelpaj brukar man säga. Låt mig bara tillägga att detsamma gäller givmildhet och välvilja.

Fast sådant får ju inte samma utrymme i tv.