Ulf Nilson

Sverige talar med kluven tunga

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Sverige talar med kluven tunga.
Så har det varit rätt länge och det är viktigt att vi försöker förstå vad som hänt - och händer.
Fram till mitten på 50-talet härskade tidningarna och radion, den statliga. Gravallvarligt förmedlade man nyheter om händelser, och lika gravallvarliga uttalanden av politiker och andra höjdare.
Så kom tv och åtskilliga år senare (tack, Jan Stenbeck!) rentav privatägd tv. Och småningom huvudpersonerna i den här artikeln. Nätet. Och du!
Grovt sett klövs den tillgängliga informationen i två flöden.
På den ena sidan tidningar, tv, radio, redigerade av yrkesfolk, underställda lagar (och vanor, traditioner, trender).
På den andra sidan nätet. Lika med sajter, bloggar och - inte minst - e-majl, ofta i massutskick. Nätet: till skillnad från "vanliga" medier vinande snabbt, oberäkneligt, okontrollerbart.

Exempel 1:
Ett löp i Aftonbladet uppgav - sant eller falskt - att Tiger Woods haft en "affär". Skandalnyheten kom från National Enquirer. Två dagar senare är det golfklubbor i luften, krock med bilen och rubriker, video, blogg, mejl, kommentarer, viskningar och vrål överhela världen.
Exempel 2: Flyktingbarn kommer ensamma till Sverige för att få asyl, just nu cirka fyra per dag. Medierna behandlar fenomenet lugnt och sansat. Man vill inte, absolut inte, beskyllas för "främlingsfientlighet" (eller sympatier för Sverigedemokraterna).
Inte så i den så kallade bloggosfären. En strid ström av mejl och länkar talar om "18-åringen som var 31 år i Grekland", om asylsökande barn med skägg (!), om pojkar som flytt våld men hotar personalen på mottagningshem med kniv. Etc. Man slår fast att barnen - eller "barnen" - är "ankare", alltså skickade till Sverige för att sedan kunna få hit anhöriga.
Själv får jag många dussin, ibland ett par hundra, nyhetsmejl - per dag! De hänvisar ofta till ledande sajter som Newsmill (tjena PM och Leo!) eller Politiskt inkorrekt - som numera spelar en enorm roll i nyhetsförmedlingen.
Somliga personer har förvandlat sig själva till ett slags privata nyhetsbyråer och sitter uppenbarligen uppkopplade och skrivberedda alltid, dag och natt. "Blondinbella" och andra rundar av bilden, sajter som Google gör det möjligt att checka det mesta. Men gör man det? Bra fråga.

Om jag sammanfattar
är situationen i dag den här:
Yttrandefriheten, den kliniska yttrandefrihet som inte begränsas av varken redaktörer, myndigheter eller lagar är större än någonsin förr - och dessutom växande, allteftersom fler och fler får datorer. Smäller jag ut en tillräckligt sexig nyhet - se ovan om Tiger - kommer tusentals människor hjälpa mig att sprida den.
Yttrandefriheten är underbar. Jag älskar den.
Sanningen är däremot möjligen svårare att finna. Så många röster, så många rykten. Det är föralldel inte helt nytt. I slutet på 70-talet skulle en ung kurd vid namn Ismet utvisas. Stort väsen i landet. Så hemskt, så synd! Min fru, Aino, sändes av sin tidning till Ismets hemstad. Där fann hon att han - utan att nämna det - hade fru och barn. Hans utsatthet var en bluff men skulle man verkligen våga berätta det?
Det gjorde man. Men många gånger, alltför många, går beslutet i motsatt riktning.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag