Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Terese Cristiansson

Ett ovanligt men självklart beslut

ISTANBUL. Svea hovrätt har tagit beslut att ta om hela rättegången mot syriern Mohannad Droubi, 29.

Ett ovanligt men självklart beslut.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

För ungefär ett år sedan började jag bläddra i den omfattande förundersökningen mot syriern Mohannad Droubi. Södertörns tingsrätt hade dömt honom till fem års fängelse för grov misshandel och folkrättsbrott i Syrien. Domen vilade mot en film där Mohannad Droubi misstänks slå en man som sitter bunden i en stol. Droubi hade själv lagt upp filmen på sin facebooksida.

Det märkliga var att domen hade fallit utan att offret ens hade identifierats. Inte heller någon av de andra männen i videon hade hörts. Allt byggde på vad man tolkade från några minuters filmklipp. Vanskligt när det gäller ett brott som misstänks ha begåtts i ett av världens mest infekterade krig med mängder av stridande grupper, inblandade regimer och personliga vendettor.

I förundersökningen fanns en rad ledtrådar till personerna i videon och jag bestämde mig för att gräva vidare här i Turkiet. Vi hittade snabbt personer som kände Mohannad Droubi och ganska snart även personer som kände mannen i stolen. Efter ett par dagar träffade vi honom, Enes Abu Ahmed. Han blev oerhört förvånad över att han var föremål för en av Sveriges mest unika rättegångar och sade att han aldrig hade tänkt polisanmäla det. Däremot ville han gärna tala med polisen om de tog kontakt med honom.

Artikeln publicerades samma dag som domen skulle tas upp i Svea hovrätt. Hovrätten tog omedelbart beslutet att skjuta upp rättegången eftersom den nya bevisningen var så pass viktig. Åklagarna begärde snabbt, som brukligt, rättshjälp av Turkiet för att höra målsäganden.

Sedan har det tagit nästan tio månader.

Turkiet har duckat, skickat ärendet fram och tillbaka och under tiden har Mohannad Droubi suttit kvar på anstalten. Men i början av året hördes äntligen Enes Abu Ahmed av turkisk polis, vilket har lett till att han ska komma till Sverige och höras i domstolen – och till att hovrätten tog beslutet att hela rättegången måste tas om från början i Södertörns tingsrätt.

Detta är ett mycket ovanligt beslut men nödvändigt. Ska vi värna om rättssäkerheten i Sverige är det grundläggande att både misstänkt och målsägande kan höras.

Resultatet är omöjligt att sia om, det beror helt på vad målsägande väljer berätta för professionella förhörsledare, med en advokat vid sin sida och i ett land som inte är inblandat i Syrienkriget. Men framför allt visar hela fallet hur komplext det är att granska folkrättsbrott och att en av svårigheterna är samarbetssvårigheterna mellan olika länder. Att det skulle ta Turkiet tio månader att hjälpa till är oroande. Framförallt eftersom det med all säkerhet kommer bli fler misstänkta folkrättsbrott i svenska domstolar framöver.

Varje gång måste rättssäkerheten vara prioriterad – på det sätt Sverige är erkänt för.

Då måste fler länder börja hjälpa varandra.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!