Sluta måla alternativ- vården girl power-rosa

Den nya trenden snippsauna är en del av den alternativa vården som många kvinnor nu vänder sig till.
Vården bär ett stort ansvar för att 22 procent av Sveriges kvinnor har lågt förtroende för den, skriver Irena Pozar.
Foto: TOMAS OHLSSON
Genrebild.
Foto: Shutterstock

Är det verkligen ”empowering” att köra upp örtpaket i fittan? 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det är viktigt att prata om hur unga kvinnors bristande förtroende för den svenska sjukvården hänger ihop med målgruppens ökade intresse för och konsumtionen av den alternativa vården. Men det har också blivit hög tid att slå hål på den feministiska inramning som omgärdar örterna, snippsaunorna och yoni-massagerna. Är det verkligen ”empowering” att köra upp örtpaket i fittan? 

Att diverse annonsörer, självutnämnda experter och influencers gärna vill neutralisera och kommersialisera feminismen är ingenting nytt. ”Because you’re worth it”-tematiken har i årtionden varit dominerande när det gäller att kränga tjänster och produkter till kvinnor. Snippsauna, en praktik som går ut på att du hukar dig över en ångande örtblandning, marknadsförs i USA med orden ”skönhetsbehandlingen din vagina inte visste att den behövde”, något tidningen amelia återger i en minst sagt okritisk artikel om den nya trenden. 

Inte nog med att örtångan är en skönhetsbehandling, den påstås dessutom bota svamp, PMS, ofrivillig barnlöshet och endometrios. I Sverige tar det i fem till åtta år att få en endometriosdiagnos, trots att sjukdomen ofta är extremt smärtsam och påverkar vardagen hos de drabbade i stor utsträckning. Att kvinnor som svimmar av smärta söker svar hos andra, när vården inte har några svar att ge är inte förvånande. Jag vet själv hur det är att veta att något är fel men inte få gehör, och jag är tacksam att jag också vet hur det känns när en diagnos skrivs ner i din journal och medicin skrivs ut. 

Vården bär ett stort ansvar för att 22 procent av Sveriges kvinnor har lågt förtroende för den, och att 30 procent tycker att den är ineffektiv. Särskilt gynekologer och barnmorskor bör vara självkritiska och analysera vad som gått fel och varför, och många gånger har de varit just det. Gynekologi och docenten Helena Kopp Kallner säger i en intervju med Expressen att: ”Omhändertagandet är något vi inom vården inte bör underskatta”. Hon syftar på vårdens oförmåga att både förklara och lyssna, och lyfter i samma intervju fram det faktum att det är  en av anledningarna till att influencers som Jenny Koos, som driver kontot Vulverine på Instagram, fått så många följare. 

50 000 följare tar del av Koos tankar om hormoner, fertilitet och p-piller. I ett inlägg skriver hon om hur hon framkallade ett missfall hos sig själv genom att dricka stora mängder kaffe, sova med lampan tänd och inta vissa örter. På Facebook skriver hon om hur paracetamol kan påverka anknytningen till ens barn negativt. Koos är inte medicinskt utbildad, och hon tjänar pengar på att få kvinnor att köpa kosttillskott som hon själv paketerat ihop. Hon säger att hon inte kan behandla sjukdomar, ge löften eller visa den rätta vägen - och därför tar hon inget ansvar. Detta trots att många av hennes inlägg i allra högsta grad kan tolkas som uppmaningar och direkta tips. 

Inte heller Bianca Ingrosso, Maxinne Björk eller Margaux Dietz tar ansvar för att de sprider och uppmuntrar till användning av pseudovetenskapliga metoder som yonimassage, eller att de målar dessa i girl power-rosa. Förutom att vissa av praktikerna kan vara direkt farliga, så bidrar de också till att trycka in den kil som bildats mellan den svenska sjukvården och dess kvinnliga patienter ytterligare. Icke-lösningar på allvarliga problem skapas och marknadsförs av de som kvinnor faktiskt litar på, det minsta man kan göra är att fråga dem vad fan de håller på med. 

Vad är endometrios?

Sjukdomen drabbar var tionde person med mens men betydligt färre diagnostiseras.