Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Rimligt att vänta med besked om yngre barn

Nya rekommendationer från FHM.
På tisdagen kom beskedet att alla från 16 år ska få vaccin.
Foto: ERIK MÅRTENSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Samtidigt dröjer beskedet om yngre barn.
Foto: Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN

Alla vinner på ökad immunitet mot covid-19 i samhället, men det är också viktigt att nyttan för den enskilda vägs in vid vaccination.

Det finns eventuella biverkningar som ännu inte är utredda. Därför är det rimligt av Folkhälsomyndigheten att avvakta med ett besked för yngre barn.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Finns det något ämne som diskuterats så mycket och med så högt tonläge under pandemin som barn? Barn kan bli både sjuka och smitta andra. Men i de flesta fall blir barn, särskilt yngre, inte svårt sjuka. Det finns dock barn som blivit riktigt allvarligt sjuka och barn som drabbats av postcovid. Hur stor del av smittspridningen i samhället som beror på barn och skolor är däremot mer osäkert. De verkar inte vara en stor motor i smittspridningen i samhället. Men ju äldre barn, desto fler kontakter och troligen desto mer smittspridning.

När det finns vaccin godkända för barn i åldrarna 12 år och uppåt är det naturligt att länder också funderar om barn ska vaccineras. För vuxna, och särskilt äldre, har nytta-riskbalansen varit självklar till fördel för vaccination. Ju högre ålder desto högre risk för svår sjukdom och död av covid-19. För barn och unga, som har lägre risk, behöver man fundera över den individuella nyttan och de eventuella riskerna med vaccinet.

Folkhälsomyndigheten inkluderar nu 16- och 17-åringar i vaccinationsprogrammet mot covid-19. Även om Folkhälsomyndighetens viktigaste argument är den individuella nyttan med vaccineringen, vill många unga säkert också vaccinera sig för att bidra till minskad smittspridning i samhället. De har påverkats mycket av distansundervisning och inställda fritidsaktiviteter under pandemin. Ju fler vaccinerade desto mindre smittspridning. Och mindre smittspridning i samhället innebär lättade restriktioner.

Men eftersom det fortfarande är ont om vaccin och de med högst sjukdom prioriteras kommer vaccination i den här gruppen inte vara aktuellt förrän alla vuxna erbjudits vaccin, i början av hösten.

Myndigheten öppnar för att 12-15-åringar med vissa risksjukdomar också kan erbjudas vaccination. De har högre risk för svår sjukdom och balansen tippar därför över till förmån för vaccin. Men någon allmän rekommendation i gruppen 12-15 år blir det ännu inte. Det saknas data, tycker Folkhälsomyndigheten. Spridningen av den oroande virusvarianten delta ändrar inte på det faktum att barnets bästa måste gå först. 

Det är smart att inte skynda på ett besked. Vi svenskar har en särskild erfarenhet från svininfluensapandemin 2009, då omkring 400 barn och unga efter vaccination drabbades av narkolepsi. När den individuella nyttan med vaccinet inte är så tydlig behöver eventuella risker för biverkningar vara utredda och mycket låga. 

Även om mRNA-vaccinerna generellt verkar säkra även för yngre utreds de just nu för en misstänkt ovanlig biverkning, hjärtmuskelinflammation, efter att Israel sett en ökning främst bland unga män kort efter den andra vaccindosen. I sommar väntas EU:s läkemedelsmyndighet komma med sin utredning. Det kommer också data från vaccinationer av barn 12-15 år i andra länder, till exempel USA. 

Mer data ger bättre beslut. Dessutom saknas doser, ännu ett skäl att inte skynda på ett beslut.

Den svåra frågan är om det är etiskt försvarbart att vaccinera barn i höginkomstländer när äldre och riskgrupper i låginkomstländer ännu inte fått vaccin. 

LÄS MER: Beskedet: Vaccin till alla över 16 år 

LÄS MER: Amina Manzoor: Därför är det inte självklart att vaccinera barn mot covid-19  

Det finns redan vaccin för de nya mutationerna

Farshid Jalalvand svarar på frågor om virusmutationen