Barnens mormor hyllade IS – resan är dålig för barnen

I juni 2016 besökte jag ”Umm Hamza” i hennes lägenhet i Göteborg. Med var också en journalist som jobbade för det kanadensiska tv-bolaget CBC. Tv-teamet hade börjat efterforska vem ”Umm Hamza” var efter att en person som kallade sig så ett år tidigare hade dykt upp på nätet under ett undercoverjobb som de gjorde.

LÄS MER: Expressen var på plats då Umm Hamza dök upp i Irak. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Avsikten var att ta reda på hur IS gör för att locka sympatisörer att resa till kalifatet. Teamet hade skapat en fiktiv ung kvinna för att använda som lockbete, och Umm Hamza gick i fällan. Hon befann sig i Raqqa och kontaktade den fiktiva kvinnan via en app, och försökte övertala henne att komma till Islamiska staten för att bli andra hustru åt sin svärson, IS-terroristen Michael Skråmo.

TV-teamet avbröt experimentet efter en tid, och kontakterna med Umm Hamza och Michael Skråmo bröts. Journalisterna hade tagit reda på att de två kom från Göteborg, och flera månader senare kontaktade de mig för att hjälpa till att fram så mycket information som möjligt om dem på plats. Eventuellt skulle hon vara tillbaka i Göteborg, sa de också.

Efter en tid kom en reporter från tv-bolaget till Göteborg och tillsammans åkte vi ut till adressen där Umm Hamza skulle bo. Vi gick upp för trapporna i hyreshuset, jag ringde på dörren och efter en stund svarade hon där inifrån. Något förvånande så släppte hon in oss i lägenheten.

Umm Hamza i Irak.
Foto: Expressen
Magnus Sandelin.
Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Vi satt i hennes soffa i vardagsrummet en timme. Hon hade heltäckande svart niqab på sig. I en stor fågelbur tjattrade en massa undulater. Några av Umm Hamzas yngsta barn var också där, alla hade de kommit tillbaka från IS självutropade kalifat ett halvår tidigare. Hon och barnen hade rest ner tillsammans med hennes äldsta dotter Amanda och hennes man Michael Skråmo nästan två år tidigare.

Hon var öppen och pratade på. Avsikten var inte att göra någon intervju, men den kanadensiska reportern spelade ändå in samtalet. Umm Hamza berättade att hon flytt från IS kalifat med sina barn på grund av att det blivit allt farligare med alla bomber som släpptes över Raqqa. Hon sa ”flytt” eftersom IS inte tillät någon att lämna deras område. Men ändå försvarade hon det samhälle som de hade skapat. Det var tryggt och rättvist, sa hon. Ett fantastiskt bra ställe att leva på. Hon kände sig säkrare som kvinna i Raqqa än vad hon gjorde i Göteborg. Hos IS var det heller ingen som trakasserade henne för att hon var muslim.

Och de riktiga terroristerna var inte IS, utan de länder i koalitionen som bombade IS.

Om sin svärson Michael Skråmo sa hon att han bryr sig om muslimerna. ”Han är en bra man, han tar hand om allting.”

Jag pratade med henne igen på telefon ett halvår senare, och då upprepade hon allt det där. Hennes försvar för Islamiska staten var fortfarande stenhårt. I väst var det bara en massa skrämselpropaganda menade hon.

Nu har det gått ytterligare två och ett halvt år. Jag har ingen aning om vad hon tycker om Islamiska staten i dag, eller hur hon i dag ser på sin tid i deras ”kalifat”. Det är inte omöjligt att hon har ändrat uppfattning.

Hennes omdöme går dock fortfarande att ifrågasätta, efter resan till barnbarnen i Irak. Hon borde ha insett att det trots hennes hemlighetsmakeri skulle komma till allmänhetens kännedom och varken vara till gagn för henne, deras morfar eller för barnen.