Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Lundberg

Visst går det att byta bank, men vem kan man lita på?

Alla Sveriges storbanker pekades ut i Panamadokumenten för drygt fyra år sedan: Nordea, Handelsbanken, Swedbank, SEB.

Den senaste läckan om penningtvätt nådde världen på en söndag.

I förrgår, rättare sagt. Sedan blev det måndag.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det handlade om suspekta transaktioner till ett värde av nätta 17 000 miljarder kronor. Amerikanska Buzzfeed News hade tagit del av läckan på över 2 000 dokument och delat informationen med det internationella journalistnätverket ICIJ.

På söndagen kunde nätverket bland annat avslöja att bedragare, knarklangare, politiker och oligarker har slussat pengar genom banker för att göra svarta pengar vita. Till exempel kan en av Vladimir Putins bästa vänner ha använt den brittiska banken Barclays för att tvätta stålar.

Flödet på 17 000 miljarder kronor är antagligen blott en snöboll i helvetet. De läckta dokumenten utgör 0,02 procent av de rapporter som USA:s finanspolis fick in mellan åren 2011-2017, enligt SVT.

Det skedde två veckor efter att Nordeas dåvarande ordförande, Björn Wahlroos, hade dömt ut 80 procent av mänskligheten som finansiella idioter.

I Norden riktas blickarna främst mot Nordea. Enligt finländska Yle visar läckan att misstänkta betalningar på cirka 1,5 miljarder kronor har gått genom den finsk-svenska storbanken.

Redan för fem år sedan varnades Nordea av Finansinspektionen (FI) och fick betala den högsta möjliga straffavgiften på 50 miljoner kronor.

”Det innebär att den som har velat tvätta pengar eller finansiera terrorism med stor sannolikhet har kunnat göra det utan att Nordea haft möjlighet att upptäcka det”, konstaterade FI då.

Det skedde två veckor efter att Nordeas dåvarande ordförande, Björn Wahlroos, hade framträtt i Danmark och dömt ut 80 procent av mänskligheten som finansiella idioter.

Sedan sa Wahlroos: ”Finanssektorn handlar om att flytta pengar från de 80 procenten som saknar idéer till de 20 procent som har det.”

Det kan man nu misstänka att han lyckades med, om han med idéer menade visioner om penningtvätt och skatteflykt, medan vanligt folk fick nöja sig med lönekonton med nollränta.

Visst går det att byta bank, men kan man lita på? Alla Sveriges storbanker pekades ut i Panamadokumenten, läckan som ICIJ avslöjade för drygt fyra år sedan: Nordea, Handelsbanken, Swedbank, SEB.

Den femte största aktören heter Danske Bank. I söndagens läcka framkom det att en rysk vapenhandlare har slussat pengar via banken. Denne man ligger bakom illegal vapensmuggling från Nordkorea till Iran, enligt en FN-rapport.

En annan kund var en pakistansk penningtvättare som misstänks ha tvättat miljarder åt narkotikakarteller och terrororganisationer.

Hur det drabbar oss vanliga hederliga idioter är svårare att sia om, även om de flesta ogillar terror och knarkhandel.

Enligt ICIJ ger läckan insyn i hur mycket bankerna faktiskt vet om det vidunderligt stora flödet av svarta pengar.

Enligt Skatteverket uppgår skatteflykten från Sverige till 130 miljarder kronor per år. Panamadokumenten visade hur banker direkt eller indirekt var delaktiga i detta. Beskattningen på sådana summor hade finansierat en och annan polis och sjuksköterska.

Samtidigt är det svårt att bojkotta ett samhällsbärande system. Ska vi gömma vårt bacon i madrassen?

Och vad betyder ens 17 000 miljarder? Eller 130 miljarder. Eller 0,02 procent av rapporterna till USA:s finanspolis. Sådana siffror och strukturer går inte riktigt att greppa.

Det är väl därför den senaste läckan snart hamnade i utkanten av samhällsdebatten.

Nyheten briserade i söndags kväll. Enligt ICIJ ger läckan insyn i hur mycket bankerna faktiskt vet om det vidunderligt stora flödet av svarta pengar.

Visst kvittrades det en del i både traditionella och sociala medier.  Sedan blev det måndag. SVT:s Uppdrag Granskning flaggade då för ett svenskt avslöjande, men måndagen fortskred och handlade mest om andra saker, som ju också var viktiga.

I dag är det tisdag.