Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Lundberg

Siffrorna om svenska skolan är en tragedi

Skolverkets förändrade kursplan stod i brand bara sekunder efter att den hade gått ut på remiss.Foto: COLOURBOX

Antiken blir efter många om och men kvar i grundskolan.

Som om det spelar någon roll.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Skolverkets förändrade kursplan stod i brand bara sekunder efter att den hade gått ut på remiss.

Förslaget att ta bort antiken svetsade samman svenskarna på ett sätt ingen skådat sedan förbundskapten Olle Nordin lett fotbollslandslaget till 1-2, 1-2, 1-2 i VM i Italien år 1990.

Batikdruider, Gretakramare, bensinupprorare, fritidspolitiker och Dick Harrison stod enade mot förslaget och snart var antiken tillbaka i kursplanen.

Färre ägnade tid åt den riktiga nyheten.

De gamla grekerna hade kallat siffrorna för en tragedi

I samband med att grundskolans kursplan gick ut på remiss publicerade samma myndighet statistik över niondeklassarnas behörighet till gymnasiet. De gamla grekerna hade kallat siffrorna för en tragedi.

Av de 112 000 elever som avslutade högstadiet i våras var 84,3 procent av dem behöriga till gymnasiet. Gentemot tidigare år är det inte illa. Dessutom är det genomsnittliga meritvärdet – snittbetyget – högre än någonsin.

Problemen hopar sig först när vi tittar på barnens betyg i relation till deras föräldrars utbildningsnivå. Den grupp elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning kan stoltsera med 92,8 procents behörighet till gymnasieskolan. För barn vars föräldrar högst har läst på gymnasiet är behörigheten nere på 75,7 procent.

Det är en skillnad på 17,1 procentenheter.

Så vad är behörighet? För yrkesprogrammen gäller godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik samt ytterligare fem ämnen; godkänt i hälften av alla kurser.

Att skolan, vars uppdrag är att utjämna skillnader och ge alla barn en ärlig chans i livet, misslyckas är så mörkt att svart är den ljusaste färgen.

Den som någon gång har hört en polischef tala om orsakerna till grov kriminalitet vet att en misslyckad skolgång är den genomgående faktorn.

Den som har läst en rapport om förväntad livslängd vet att människor som inte kommer in på gymnasiet lever längre i ohälsa och dör tidigare. Lågutbildade kvinnors förväntade livslängd sjunker till och med, enligt Statistiska centralbyrån.

2 500 år har gått sedan grekerna uppfann demokratin och svenska arbetares barn halkar fortfarande efter i skolan och livet.

Ironiskt nog kom statistiken samma vecka som de tidigare utbildningsministrarna Jan Björklund och Gustav Fridolin lämnade riksdagen. Hur rätt eller fel de än kunde ha var de en garant för att skolan hamnade i fokus under partiledardebatterna.

2 500 år har gått sedan grekerna uppfann demokratin och svenska arbetares barn halkar fortfarande efter i skolan och livet. Hur många av dagens partiledare gick ut och kommenterade den statistiken? 

Då har vi inte ens hunnit avhandla utlandsfödda barns gymnasiebehörighet; integrationen, den som var så viktig. Vi har heller inte tröskat Universitetskanslerämbetets purfärska rapport om rekryteringen till högskolestudier.

Lite förenklat: två av tre unga vuxna med högskoleutbildade föräldrar studerar vidare efter gymnasiet. Bland unga vuxna med lågutbildade föräldrar går blott var fjärde vidare till högre studier.

Därutöver är skillnaderna mellan stad och land gigantiska.

Det här är nyheter som borde stå på varenda löpsedel, skalla i vartenda fikarum och kramas ur varenda wettexduk.

Men allt vi pratar om är att antiken bör få vara kvar i skolan, vilket den nu får.

Det är en klen tröst när skolan är kvar i antiken.