Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Lundberg

Rocklöv är en av landets modigaste människor

Joacim Rocklöv (längst till vänster) i SVT:s Agenda i mars.

Joacim Rocklöv har varit en av årets mest omtalade forskare.

Nu är han i ångerbranschen.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Den 40-årige Umeåbon är något av ett fenomen. Han har en kandidatexamen i matematik och en magisterexamen i statistik. Han har medverkat i rapporter från FN:s klimatpanel och Världshälsoorganisationen.

För två år sedan blev han professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Dessutom är han trebarnsfar.

Den sortens forskare spelar stor roll för mänskligheten, men syns och hörs inte ofta i offentligheten. Alla som har pratat med en akademiker av den kalibern vet ungefär varför: de kan sällan säga saker med tvärsäkerhet.

Forskning fungerar så: å ena sidan, å andra sidan. Det vet vi först om några år. Intressant, men materialet kan inte publiceras förrän det genomgått vetenskaplig granskning.

Journalister våndas ofta i samtal med forskare, när de inte får några stringenta svar – eftersom vetenskap inte brukar vara svart eller vitt.

Fast i år är inget vanligt år. Den tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke blev rikskändis över en natt, när han med bombsäker retorik stöttade sina pojkar på Folkhälsomyndigheten och slog fast vad som var sant och falskt gällande coronapandemin.

Många hyllade hans raka rör. Inget trams, där inte.

Många hyllade också de 22 forskarna som i debattartikel efter debattartikel sågade Folkhälsomyndighetens strategi. Umeåprofessorn var en av de 22.

Enbart i mars omnämndes Joacim Rocklöv 506 gånger i svenska medier, enligt Svenska Dagbladet. Därutöver ringde journalister från hela världen.

På en rak fråga medgav Joacim Rocklöv att han ångrar att han har bidragit till ökad oro.

Rocklöv blev en tung faktor i den offentliga debatten om pandemin. Kulmen nåddes i Dagens Nyheter den 14 april, när de 22 forskarna beskrev folket på FHM som ”tjänstemän, som hittills inte visat prov på någon talang att vare sig förutspå eller begränsa den utveckling vi nu lever med”. Efter den artikeln lämnade Rocklöv grupperingen.

För drygt två veckor sedan dök han upp igen. I en intervju i Västerbottens-Kuriren vidhöll Rocklöv att FHM borde ha infört social distansering tidigare, men han beklagade att han skrivit under den sista artikeln.

”Det blev inte konstruktivt och framstod som att det finns två läger som slåss mot varandra. Sedan dess säger jag vad jag tycker på egen hand”, sa han.

I söndags utvecklade han sina tankar för Svenska Dagbladet.

”Det var en väldigt upptrissad situation. Många var nog känslomässigt påverkade i alla läger. Allting gick väldigt snabbt i den fasen”, sa Rocklöv och fortsatte:

”I efterhand hade det varit bättre att inte polarisera.”

På en rak fråga från Svenska Dagbladet medgav Joacim Rocklöv att han ångrar att han har bidragit till ökad oro.

”Ja, men absolut, man vill inte oroa.”

Han är i ångerbranschen. Det är vanligt att nya rön får forskare att ändra uppfattning, men i offentligheten är det ovanligt. Donald Trumps tidigare rådgivare Kellyanne Conways klassiska uttalande om ”alternativa fakta” var bara ett symptom på ett fenomen som förgiftar samhällsdebatten.

Makthavare tenderar att ha svårt för att erkänna sina fel. Eftersom de inte tjänar på det. Att göra en pudel i dag – en riktig pudel, ingen halvmesyr – kan vara detsamma som att lämna in sin avskedsansökan.

Det satt nog långt inne även för Joacim Rocklöv. Men han ångrade sig, och satte därmed sitt offentliga rykte på spel.

I ljuset av det, och av allt, är Umeåprofessorn en av landets modigaste människor.