Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Patrik Lundberg

Lantisarna borde fråga vad fan de får för pengarna

Irene Svenonius (M). Foto: ANN JONASSSON
Nedlagd bensinstation på landsbygden (arkivbild). Foto: FOTOGRAFERNA HOLMBERG / TT NYHETSBYRÅN

Stockholmsmoderaten Irene Svenonius är inte bara en av politikerna bakom skandalen kring Nya Karolinska Sjukhuset, hon föraktar landsbygden också.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Efter att regeringen lagt sitt förslag på förändringar i det kommunala utjämningssystemet skickade hon ut ett pressmeddelande. I egenskap av regionstyrelsens ordförande konstaterade Svenonius att ”stockholmarna inte kan vara landets bankomat”.

På ett sätt stämmer det: omarbetningen av den så kallade ”Robin Hood-skatten” resulterar i att regionen förlorar 1,6 miljarder om året.

”En brandskattning riktad mot Stockholms län”, fortsätter Irene Svenonius.

Till hennes försvar bör också tilläggas att vetenskapen på området har få svar. Men dagarna före Irene Svenonius frontalangrepp mot landsbygden kom en forskningsrapport.

De som hade flyttat till större städer hade i genomsnitt nästan två års längre utbildning

Forskare på Linköpings universitet har studerat de 1,29 miljoner män som mönstrade mellan 1990 och 2012. Forskarna analyserade de unga männens IQ-test, tog reda på hur länge de studerade och följde deras fotspår.

Nu har deras öden blivit en artikel i den ansedda tidskriften Science Advances, i vilken de östgötska forskarna fastslår följande: begåvade människor väljer generellt bort landsbygden.

De som hade flyttat till större städer hade i genomsnitt nästan två års längre utbildning och deras intelligenskvot var högre.

Tidigare studier av klyftan mellan stad och land har pekat på en sorts självförstärkande process. Att tillväxt skapas genom möten, att fler invånare automatiskt leder till fler idéer och att urbanisering enbart är positivt.

Den här studien säger inte tvärtom, men betonar betydelsen av tillströmningen av välutbildade personer från mindre orter.

– Resultaten har stor politisk relevans, säger Marc Keuschnigg, docent vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet.

Han menar att den här migrationen är med och skapar de regionala ojämlikheterna. Den insikten kräver egentligen ingen docent. Irene Svenonius är ju ett bevis i sig. Hon växte upp i Småland med en pappa som var fiskare och en mamma som dels arbetade som städerska, dels inom restaurangbranschen.

Svenonius begåvning tog henne på en klassresa till Stockholms finaste styrelserum. Och tusentals är de smålänningar som går liknande vägar.

– Det är något att beakta om man vill att hela landet ska växa, säger Marc Keuschnigg.

Det vill förvisso alla. Åtminstone under valrörelser och de ständigt underbevakade så kallade Landsbygdsdagarna.

Vill vi att hela landet ska leva måste vi också diskutera varför det inte gör det

Få var de medier som rapporterade om forskningen. Det var kanske av förment snällism och en rädsla för att framstå som ”stockholmare är smartare än lantisar”-megafoner.

En björntjänst, så klart. Vill vi att hela landet ska leva måste vi också diskutera varför det inte gör det.

 

PATRIK LUNDBERG: I Mordor äter barnen vegetarisk tacogratäng

 

Internationellt talas det mer om fenomenet: Kompetensflykt förklarar problematiken för de afrikanska länder vars begåvningar migrerar till västvärlden. Enligt FN:s utvecklingsprogram förlorade Etiopien 75 procent av sina välutbildade medborgare under 1980-talet.

Så är det inte riktigt på den svenska landsbygden, men hur var det med Svenonius påstående?

I viss mån kanske Stockholm är landets bankomat. Fast den är full av sedlar tryckta i kommuner som Torsås, Emmaboda och Högsby; små platser som år efter år uppfostrar talanger som flyttar till Stockholm och berikar den regionen.

Så egentligen är det nog smålänningarna som borde undra vad fan de får för pengarna.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!