Patrik Lundberg
I en intervju i Dagens Nyheter avslöjar statsepidemiologen att Folkhälsomyndigheten, FHM, planerar att höja åldersgränsen för när man bör begränsa sina sociala kontakter och stanna hemma.
”Vi får se om vi kan rucka på den här 70-årsgränsen”, säger Tegnell.
Under veckan väntas FHM höja ribban med några år, eftersom ”svenskar är friskare när de är 70 år än vad kineser och italienare är”.
Det stämmer. Om han åsyftar svenskar som sin mentor Johan Giesecke. I måndags morse satt ”Corona-GW” i SVT:s ”Morgonstudion” och höll med sin tidigare adept. 70-åringen berättade att han själv redan har brutit mot restriktionerna och träffat sina barnbarn.
Tegnell och Giesecke har alltså inte fel, inte om de syftar på den urbana övre medelklass de själva tillhör.
Professorer och läkare som Johan Giesecke mår ofta prima, även i den åldern. Särskilt om man, som han, föddes in i den övre medelklassen och växte upp med en far som var jurist, ekonom och företagsledare.
Om Johan Giesecke, mot förmodan, tvivlar på sin intuition kan han fråga sin fru som är läkare. Eller sin son som är läkare, och forskare.
Tegnell och Giesecke har alltså inte fel, inte om de syftar på den urbana övre medelklass de själva tillhör. De kanske har läst Fredrik Reinfeldts statliga offentliga utredning ”Att arbeta till 75 – en bra början” från 2019. I rapporten, som inte har en enda källhänvisning, konstaterar den tidigare statsministern att ”70 är det nya 50”.
Det stämmer för den som har studerat på universitetet, som tillbringar sina dagar framför ett skrivbord och som har råd att anlita städhjälp och hantverkare i hemmet. De vill jobba så länge knoppen tillåter dem.
Sedan finns det människor som jobbar med kroppen. De där som städar och bygger i andra människors hem, till exempel. DN kunde ha frågat Tegnell hur hans utspel lirar med tidningens story från 2015: ”Tunnelbanestationen avslöjar din hälsa”.
I artikeln framgår det att en högutbildad Danderydsbo lever 18 år längre än en lågutbildad person i Vårby. Invånarna i Stockholms fattiga förorter drabbas oftare, och tidigare i livet, av diabetes, depression och högt blodtryck.
Den förväntade livslängden ökar för alla grupper i samhället. Förutom för kvinnor med låg utbildningsnivå.
DN berättade då att medellivslängden förvisso ökade i alla grupper i Stockholm län, utom för lågutbildade kvinnor. Eventuellt gäller det kvinnorna som städar Danderydsbornas toaletter, och som sedan tar coronatåget hem för att städa sina egna.
I SCB-rapporten ”Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige” (2018), som råkar ha källhänvisningar till varenda bokstav och siffra, bekräftas situationen även på nationell nivå.
Den förväntade livslängden ökar för alla grupper i samhället. Förutom för kvinnor med låg utbildningsnivå. Deras förväntade livslängd sjunker rentav, och ingen vet varför. Räknar vi dessutom med antal år med långvarig ohälsa ökar klyftorna ytterligare.
En ledtråd är kanske att vissa människor i centrala Stockholm tuggar fradga för att de inte får smörja sina krås som vanligt på Stureplan, medan Rädda Barnen delar ut matlådor i Rinkeby.
Så frågan är enkel: Vilka 70-plussare syftar Anders Tegnell på?
Talar han om akademiker som Johan Giesecke, med sidenlena händer, eller talar han om de arbetare som redan står med ena foten i graven och den andra på ett bananskal?
LÄS MER: Granskning: Politiskt storbråk om tester – Hallengrens paniklösning
LÄS MER: Granskning: Brännpunkterna i Sveriges hantering av coronapandemin
LYSSNA: Verkställande utskottet, Expressens podcast om politik: Liberalerna och lobbyisterna
SE ÄVEN:
