Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Özz Nûjen

Stefan Löfven – ett tämjt lejon i bur

Stefan Löfven gör så gott han kan och lite till. Han gör ett fantastiskt jobb där ute i världen och särskilt i mötena och affärerna med diktaturens kreatur, vilket han självklart själv inte skulle kalla dem, och det är här han gör det där lilla extra, precis som Fredrik Reinfeldt och Göran Persson gjorde innan honom… ett klassiskt svenskt limbotrick som nästan inget annat land i världen klarar av.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Att sälja lastbilar och vapen till två ärkefiender samtidigt.

Han var jätteduktig i december då han besökte Saudiarabien och höll tungan rätt i mun och väldigt nära där ryggen slutar heta rygg hos saudierna och samma sak lyckades han med i Iran för drygt en vecka sen. Vilken man, vilken representant för Sverige!

Och även om det är något som skaver och man känner en svag odör av att något är ruttet så har de flesta av oss överseende med det. För nu är Stefan Löfven vår ledare, vår alfahanne, ett lejon som i och för sig är tämjd av Wallenberg som håller i piskan för både hela det svenska näringslivet och den politiska makten.

Stefan Löfven fogar sig och sköter sina kort rätt och är nöjd med att han är ett lejon, ett tämjt sådant i bur, men fortfarande ett lejon och han är den ende som kan gå med hedern i behåll efter slöjdebaclet i Iran, när han ändå ärligt säger att detta är bra för jobben hemma i Sverige.

Att han sen låter sina medsystrar ta smällen är en klassisk manlig manöver sedan tusentals år. Stackars överkvalificerade Ann Linde – med fil. kand. i statskunskap, sociologi och nationalekonomi från Stockholms universitet – kastas under bussen av en äldre man, som inte har lika hög utbildning för det behöver han inte. Och självklart är det en annan man som inte heller har det – tamburmajoren Jan Björklund – som kritiserar henne hårdast.

Mäktiga män som har synpunkter på en kvinnas klädsel är en klassiker. Överallt i världen. Där i Saudi och Iran om vad de måste ha på sig, här i Sverige om vad de inte bör ha på sig...

Ann Linde med sin höga svansföring i denna ”feministiska regering” försökte, vingklippt som hon var och är, att göra det bästa av situationen i Iran – dels teckna kontrakt för nästan tre miljarder kronor, dels försöka ta upp frågor som kvinnors rättigheter – medan maktfullkomliga manliga mullor himlande med ögonen och drog turbanen över öronen.

Och vad skulle hon ha gjort? Om Ann Linde och hennes delegation vägrat slöja hade de riskerat svenska jobb och blivit nästintill lynchade av en enig manlig näringslivskår. Nu svalde de stoltheten och tog på sig slöjan och blev då i stället attackerade av alla de som tycker att de hycklar och är ute och cyklar och anpassar sig till diktaturens lagar.

Det är inte slöjan som skaver eller ens är problemet, och det vet även tamburmajoren Björklund, utan det vi, det svenska folket ser är det där äckliga lismandet för kvinnohatet och diktaturen. Allt detta för att kunna sälja lastbilar, övervakningsutrustning och ännu mer vapen... som kommer att leda till ännu mer förtryck, krigshot och att kvinnohatet fortsätter med samma kraft.

Ni lurar inte oss och egentligen inte er själva heller, men det ni gör är att ni fortsätter stötta patriarkatet och förtrycket både här och där.

Vad Stefan Löfven tycker om det? Äh, han har precis fått en stor köttbit inslängd i buren av lejontämjaren Wallenberg och han är bara sååå lycklig.