Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Niklas Orrenius: Många uppfattar dem som det enda oppositionspartiet

Foto: Fredrik Persson / Scanpix

Trots sexismen, lögnerna och rasismen i partitoppen ökar SD:s väljarstöd.

För alla andra partier hade Expressens avslöjanden inneburit katastrof. Men SD är inte som andra.

Ju mer SD pressas av medier och hånas, desto mer stärks partiets position som outsider.

I en tid då S och M blivit mer lika uppfattas SD av många som det enda oppositionspartiet.

En partihöjdare avslöjas på film med att ha kallat människor för "blatte-lover", "hora" och "babbe". En annan partitopp avslöjas med att ha filmat sin partikollegas rasistiska och sexistiska utfall utan att ingripa.

På filmen syns hur de bägge partivännerna beväpnar sig med metallrör för gatuslagsmål. Sedan fjäskar de för polisen. Sedan skrattar de åt alltsammans.

Efteråt ljuger de om vad som hänt.

Deras parti låter dem vara kvar i riksdagsgruppen.

 

Ovanstående scenario hade varit en opinionsmässig katastrof för alla riksdagspartier.

Alla utom Sverigedemokraterna.

I den mätning från Novus Opinion som TV4 presenterar i dag ökar SD:s väljarstöd med 2,1 procentenheter, till 8,6 procent. Mätningen är gjord under en månads tid, både före och efter det att skandalen briserade.

Och nu kommer det verkligt intressanta:

SD ökade mer i slutet av mätningen, den del som gjordes efter Expressens avslöjanden.

En förklaring kan vara det massiva medietrycket mot SD. I två veckor har partiet pressats av nya pinsamma avslöjanden och jobbiga frågor. Den tuffa bevakningen har varit rimlig och ytterst motiverad - inget riksdagsparti hade kommit lättare undan efter sådana avslöjanden.

Men SD är inte som andra. Mycket av SD:s attraktionskraft ligger i partiets roll som underdog och outsider, en motståndare till hela etablissemanget.

Svensk politik handlar vanligtvis om vänster mot höger. Men de senaste veckorna har det inte varit så. M och S har knappt synts. Allt har handlat om SD - för eller emot.

Väldigt många svenskar har reagerat med avsky mot SD-topparnas rasism, lögner och järnrörssvingande. Men en liten, liten rännil väljare flyter mot strömmen och attraheras av SD. De skräms inte av filmerna - utan ser i stället ett parti som attackeras av medier och hånas.

Sverigedemokraterna fick 5,7 procent av rösterna i valet 2010. Men partiets potential är större än så.

 

Många svenskar vill minska invandringen - men bara ett parti driver den frågan.

SD:are brukar själva bunta ihop de andra sju riksdagspartierna, från V till M, under namnet "sjuklövern". De vill ge bilden av SD som den enda oppositionen mot en grå massa politiker.

Just nu får SD faktiskt hjälp av M och S, som inte pucklar på varandra med samma frenesi som i valrörelserna. Partierna har också blivit mer lika varandra.

En annan förklaring till SD:s uppgång är Jimmie Åkesson. SD-ledaren har klarat skandalen bra: han spelar ned allvaret i avslöjandena men inte så mycket att han framstår som att han inte bryr sig alls.

Betyder opinionsuppgången att Expressens avslöjanden varit bra för SD?

Absolut inte.

 

Partiet har slungats in i en djup kris. Det är oro i leden. En redan tunn riksdagstrupp har vingklippts. Bilden av det gamla råa rasistiska SD är tillbaka.

Många SD:are - inklusive Jimmie Åkesson - är trötta på outsiderrollen. De vill släppas in i värmen och påverka på riktigt.

Efter järnrören har SD blivit än mer svårtänkbara som samarbetspartners.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!