Mats Larsson
Rysslands invasion av Ukraina har inte alls gått som president Vladimir Putin hade hoppats på. Det råder ingen brist på analyser som går ut på att detta kommer att kosta Putin jobbet.
Inte alls omöjligt. Men än så länge verkar han snarast ha ökat i popularitet på hemmaplan och han är en auktoritär ledare som inte kommer att röstas bort.
Han måste tvingas bort. En kupp i Kreml. Massiva folkliga protester. Dålig hälsa. Det tål att påminnas om att Iraks diktator Saddam Hussein satt kvar många år vid makten efter sina katastrofala beslut att först gå i krig med Iran 1980 och sedan invadera Kuwait 1990.
USA:s president Joe Biden har fått mycket internationellt beröm för sitt sätt att ena och leda den västliga alliansen mot Ryssland. Den militära hjälp Ukraina fått från USA och andra Nato-länder har spelat en viktig roll i detta krig.
Biden har också blivit allt personligare i sina angrepp på Putin, inte dolt sin avsky. Han har kallat honom krigsförbrytare, sagt att Putin måste bort, att det som pågår i Ukraina är ett folkmord.
En stor internationell kris brukar öka populariteten för en sittande amerikansk president. Men det har inte skett denna gång i USA. Tvärtom snarare.
Och de amerikanska väljarna är inte ens nöjda med hur Biden skött kriget i Ukraina. Bara 39 procent ger honom godkänt för hur han hanterat krisen i en färsk mätning för Quinnipiac. 48 procent gör tummen ner.
En invändning som många amerikaner har är att USA borde göra mer för att hjälpa Ukraina. USA har hittills varit försiktigt med att förse Ukraina med tunga, offensiva vapen som stridsvagnar eller stridsflygplan.
Men det är nu inte kriget i Ukraina som bekymrar amerikanerna mest. Det är ekonomin och den höga inflationen. Den låg i mars på 8,3 procent den högsta sedan 1981.
USA:s säkerhetsdepartement förutspår också att antalet migranter vid gränsen mot Mexiko kommer att öka kraftigt under året, delvis en följd av att Biden-administrationen planerar ta bort den bestämmelse som under pandemin gjort det möjligt för gränspolisen att avvisa migranterna direkt vid gränsen.
Allt detta ger Biden en rejäl huvudvärk. I Realclearpolitics genomsnitt av de senaste mätningarna så är det bara 40,6 procent som ger honom godkänt, mot 52,3 som anser att han inte sköter jobbet i Vita huset. I den allra färskaste mätningen från Quinnipiac är gapet hela 20 procentenheter, 35 procent godkänt mot 55 procent underkänt.
USA går till mellanårsval i november och många är de demokrater som fruktar en brakförlust där. Demokraterna har i dag en mycket liten majoritet i representanthuset och kontrollerar senaten bara tack vare vicepresident Kamala Harris utslagsröst.
– Jag tror detta kommer att bli en biblisk katastrof, säger en demokratisk partistrateg till the Hill om valet.
Och om republikanerna tar kontrollen över en eller bägge kamrar i kongressen kommer inte Joe Biden att få särskilt mycket gjort de kommande två åren.
År 2024 är det så dags för presidentval igen. Och i vassen lurar Donald Trump, som inte gett besked om han tänker ställa upp igen, men som tydligt antyder det.
Och visst, opinionsmätningarna ger inte Trump något skäl att tänka annorlunda. För ja, Trump skulle besegra Biden om det vore val i dag, enligt Realclearpolitics sammanställning. Trump får i snitt 45,4 procent av rösterna medan Biden bara får 41,7 procent.
Putin var en av de första av världsledarna som gratulerade Trump efter segern 2016. Vem vågar utesluta att han får en ny chans att gratulera Bidens baneman?