Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Mats Larsson

Ungern är ett extremland – det är Sverige också

Järnridån vid den ungersk-serbiska gränsen vars syfte är att få stopp på okontrollerad migration. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Ungern är på många sätt ett extremt EU-land vad gäller invandringspolitiken.

Det finns andra som länder sticker ut.

I den andra extremen ligger Sverige.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Jag har just återvänt från den ungersk-serbiska gränsen som numera är spärrad med ett 170 kilometer långt ungerskt dubbelstängsel, försett med taggtråd, kameror, sensorer och patrullerande gränspolis. 

Det är en ny järnridå vars syfte är att få stopp på all okontrollerad migration över gränsen. Jag bevakade när Ungern rev järnridån 1989, nu 2018 ser jag åter patrullerna och taggtråden.

Den som vill söka asyl via Ungerns södra gräns hänvisas till speciella transitzoner där Ungern för tillfället släpper in två per dag. Och bara på vardagar. De två asyllägren är stängda för journalister och de asylsökande tillåts inte lämna området i väntan på besked. Det ser ut som fångläger, blåa skeppscontainrar omgivna av höga stängsel och taggtråd.

 

 

Det finns ett enormt fokus på invandringens faror i Ungern, från premiärminister Viktor Orban, hans parti Fidesz och de ungerska medierna. Det har fungerat utmärkt politiskt, Orbans parti vann ännu en storseger igen i april.

För många västpolitiker - inte minst svenska - så är Ungern ett mörkerland. Krav höjs på att Ungern ska straffas inom EU. Det är dock något som inte lär ske eftersom Orban numera har allierade i EU-länder som Polen och Österrike.

Om Ungern är ett avskräckande exempel för många svenska politiker, så gäller det motsatta i Ungern. Här är det Sverige som är skräckexemplet.

Ungerska medier vimlar av nyheter och kommentarer om hur stora problem Sverige har med integrationen. Gängbråk i Sverige blir nyheter även i Budapest. Våldtäktsstatistik likaså.

Artiklar med rubriker som ”Migranterna i Sverige gettofierar sig” eller ”Böneutropen ljuder i nyare svenska bostadsområden” ger hela tiden en negativ bild.

Det är dock inte bara ungerska medier som rapporterar om integrationsproblemen i Sverige. Skottlossning och handgranater är en stor nyhet i många utländska medier, från New York Times till BBC.

På många sätt är Ungern och Sverige de två motpolerna inom EU vad gäller invandringspolitik de senaste åren. Ungern är i dag ett av de mest restriktiva. Dubbelstängslet är bara ett exempel.

Sverige har länge varit det kanske mest öppna. Det som gör oss än mer udda är att vi - till skillnad från Italien, Grekland, Ungern - inte har någon yttre gräns mot områden som flyktingar och migranter primärt kommer ifrån.

Grekland och Italien har inte haft just något annat val än att ta emot flyktingarna och migranterna. För Ungern blev 2015 en chock. Det var närmaste Schengengräns och porten in i det gränslösa EU och första mål för flyktingströmmen.

Ungern tog enligt Eurostat emot 177 135 asylsökande det året, fler än Sverige, men skillnaden är förstås att de flesta sökte sig vidare norrut därifrån.

Till Sverige kom 162 550 asylsökande 2015. Ja, till Tyskland kom ännu fler, men eftersom befolkningen där är så mycket större, så tog Sverige ändå emot nästan tre gånger så många som Tyskland per capita.

Sverige har skärpt sin lagstiftning sedan dess och 2016 och 2017 tog Tyskland emot fler, även sett per invånare. Men dessa bägge länder ligger fortfarande bland de översta i EU sett till asylsökande per invånare.

Sverige tog exempelvis även 2017 emot fler asylsökande per 1 000 invånare än Italien trots att Italien som bekant har en lång kust mot Medelhavet och så gott som dagligen tagit emot migranter och flyktingar som kommit över havet.

I augusti 2017 samlades omkring tusen afghaner i Stockholm för att protestera mot utvisningarna. Foto: Christoffer Hjalmarsson

Och backar vi tillbaka till åren före 2015 så sticker Sverige ut än mer. År 2014 tog vi emot 81 325 asylsökande, 8,4 per 1 000 invånare. Den i särklass högsta siffran i EU. Samma siffra i Grekland det året var 0,9 asylsökande per 1 000 invånare, i Tyskland 2,5 per 1 000, i Italien 1,1.

Jämfört med våra nordiska grannar så ligger Sverige också i en klass för sig. Ofta tre eller fyra gånger så många asylsökande sett per capita. 

Det var delvis ett politiskt beslut från svensk sida. Vi har länge haft en generös invandringspolitik, var det första land som beviljade asyl för ensamkommande unga, det första EU-land som garanterade asyl för syrier. Sverige blev slutmålet för många. 

Sverige är förstås långt ifrån det enda landet i Västeuropa med en hög andel invånare av utländsk bakgrund. Det har även exempelvis Storbritannien, Frankrike, Nederländerna.

För många av dem ligger dock en del av förklaringen i arvet från den koloniala tiden. Något sådant arv har Sverige aldrig haft. Vi sticker ut även där.

Länder präglas av sitt förflutna. Sverige har haft över 200 år av fred och neutralitet, det är en viktig del av vår berättelse. En humanitär stormakt. Tyskland påverkas än av arvet från Nazityskland, i allt från försvarspolitik till Angela Merkels beslut att öppna gränsen 2015.

Ungern erövrades av turkarna på 1500-talet och delar av landet styrdes av de muslimska ottomanerna i över 150 år. Men ottomanernas avancemang genom Europa stoppades utanför Wiens portar.

Ungern ser sig fortfarande som ett slags skyddsvall för det övriga Europa och rädslan för muslimer finns kvar. Förstärkt av de politiska ledarnas budskap.

Ungrarna är övertygade om att Sverige står inför enorma problem. Det är förresten många danskar också, ett land som länge haft en mer restriktiv invandringspolitik.  Framtiden får avgöra om optimisterna eller pessimisterna har rätt.

Säkert är att Sverige också sticker ut i EU. Precis som Ungern. Bara åt andra hållet.