Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Mats Larsson

Trump vill se en repris – men vinden har vänt

Expressens utrikesredaktör Mats Larsson om det amerikanska valets slutspurt.
President Trump.Foto: EVAN VUCCI / AP TT NYHETSBYRÅN

Det är Donald Trumps dröm, Joe Bidens mardröm.

Att 2020 trots allt blir en repris på 2016.

Men förutsättningarna denna gång är väldigt annorlunda.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Donald Trump älskar att klaga på den amerikanska mediebevakningen. Men på sätt och vis behandlas han bättre än vad hans företrädare skulle ha blivit om de haft ett sådant underläge så här nära valet. Ett underläge som varit så gott som konstant.

Men alla minns 2016 och parallellerna som finns där. Även Hillary Clinton hade ju ledningen, de flesta analytiker trodde på vinst för henne.

Det är i grunden vad Trump nu hoppas på. Uppföljaren. Trump del 2:2020.

Men handlingen ser väldigt annorlunda ut denna gång. Låt oss granska manuset:

• Hillary Clinton var en genuint impopulär och misstrodd politiker. Joe Biden är det inte. Han är en populärare person, mer omtyckt. Det gör det lättare för en Trump-skeptiker att satsa på Biden i stället.

• Donald Trump var ett okänt kort som politiker för fyra år sedan. Han var utmanaren. Någon du kunde projicera hopp om en ny framtid på. Många av hans väljare är nöjda, men där finns också de som förfasas över hur han betett sig som president. 

• År 2016 ansåg bara en tredjedel av väljarna att USA var på väg åt rätt håll. Demokraterna hade haft Vita huset i åtta år. Dags för byte. Den siffran är lika låg denna gång, om inte än sämre. Men nu heter presidenten Trump.

• Donald Trump hade tur med nyheterna i valspurten 2016. Det var bara elva dagar kvar när FBI-chefen James Comey avslöjade att nya e-mail från Hillary Clinton notoriska server hittats. Wikileaks pumpade ut innehållet i e-mail som ryska hackare kommit över. Ingen sådan överraskning har kommit i år.

• Nyheterna har tvärtom varit sämre för Trump på valspurten. USA är inne i en tredje pandemivåg, och Trump beklagar sig över att medierna ger detta så stort fokus. Dessutom har börsen nu fallit de senaste dagarna.

• Mätningar - om vi nu ska tro dem - tyder på att Trump förlorat stöd från viktiga väljargrupper som gav honom segern 2016. Det handlar inte minst om vita, kvinnliga medelklassväljare och äldre väljare. Å andra sidan verkar Trump ha gjort vissa framsteg bland yngre svarta väljare och latinos.

• Allt tyder på rekordvaldeltagande i år. 76 miljoner har förtidsröstat. 58 miljoner gjorde det totalt 2016. Det kan förstås gynna Trump också ifall han lockar ut väljargrupper som normalt inte brytt sig om att välja. Men det troligaste är att det främst gynnar Biden. 

• Jill Stein från de Gröna fick fler röster 2016 i Michigan än Trumps segermarginal där över Hillary Clinton. Det är i regel vänsterväljare som aldrig skulle rösta på Trump. Cirka 8 miljoner röstade på en tredjekandidat 2016. I år verkar tredjepartikandidater inte alls få lika många röster.

Det finns fler skillnader, inte minst opinionsläget i enskilda delstater där Trump vann 2016, men där Biden nu tycks stark, men låt oss nöja oss med detta.

Därmed är det förstås inte uteslutet att denna film ändå slutar på samma sätt som 2020. Trumps anhängare pekar på entusiasmen vid hans möten, paraderna som hålls till hans ära, de många Trump-skyltarna hemma i folks trädgårdar. Och ja, mätningarna hade onekligen fel 2016.

En ny valseger för honom kommer åter att bli en stor överraskning. En seger för Biden blir desto lättare att förklara.

Den tredje november är det premiär.

Här avbryts Donald Trump i sitt kampanjtal

Attackflygplan jagar bort inkräktare ovanför Trumps kanpanjmöte.

Så är opinionsläget just nu i USA-valet

Så stort försprång har förhandsfavoriten i olika mätningar.