Mats Larsson
Det var i september 2016 som Londons borgmästare Sadiq Khan försökte förbereda Londonborna på att det antagligen kommer att smälla även där. Han levererade varningen efter att en bomb detonerat i New York.
Han har blivit besannad två gånger inom loppet av några veckor. Och på ett plan hade han förstås rätt, det finns numera ett latent terrorhot över storstäder som London, Paris, New York. Även Stockholm och Köpenhamn.
Men det gäller inte alla storstäder. Risken att du ska sprängas i luften av en självmordsbombare i Tokyo är försvinnande liten.
Jag har framför mig lite statistik från Economist som visar hur många terrordåd som ägt rum i Europa sedan 2001. Där finns antalet dödsoffer för jihadister, där finns offer för andra typer av terror.
År 2011 finns en mängd rutor för Norge och det hade som bekant ingenting med islamistisk extremism att göra. Men de flesta andra attackerna har definitivt det.
Grafiken gjordes i mars efter den första terrorattacken i London. Två till terrordåd har ägt rum i Storbritannien sedan dess. Ett har drabbat Stockholm.
Det finns en rad länder med i sammanställningen. Frankrike, Belgien, Tyskland, Spanien, Danmark.
Men det finns också många länder som saknas. Inte ett enda land i Östeuropa finns med. Budapest, Prag, Warszawa, Bratislava har inte drabbats av vettvillingar som mejar ner folk på trottoaren eller spränger sig i luften på konserter.
För politiker som Ungerns Viktor Orbán så råder det inget tvivel om orsaken till detta. Detta är länder som inte har haft någon massinvandring under de senaste decennierna, detta är länder utan en muslimsk minoritet.
Och Ungern gör allt för att det ska förbli så. Det är ett land som rest taggtråd mot sin södra granne, som placerar asylsökande i inte särskilt välkomnande läger intill gränsen.
Det är en politik som landet fått hård kritik för, inte minst från kolleger i EU. Inte så få pekar på hyckleriet när Östeuropa inte vill släppa in kvotflyktingar från Syrien, men själva gärna exporterar sina unga till andra länder i EU.
Men det är också en politik som har starkt stöd på hemmaplan. Och för varje nytt terrordåd i väst, desto fler blir det i öst som ser invandringen från främst muslimska länder som ett stort misstag de inte vill upprepa.
Om klockan kunde vridas tillbaka 25 år i väst, så skulle antagligen en del politiker även i traditionella partier på höger- och vänsterkanten vilja göra saker delvis annorlunda i dag.
Men tiden går inte att vrida tillbaka. Framtiden kan dock påverkas. Storbritanniens premiärminister Theresa May har nu börjat skissa på en ny antiterrorstrategi som placerar islamistisk extremism och muslimsk integration i centrum. Hon signalerar hårdare tag.
Det blir ingen lätt uppgift, men det är utmaningar som måste lösas. Räkna med hårdare övervakning. Edward Snowden trendar neråt, NSA uppåt.
Det kommer garanterat också att mötas av kritik. Men ett Västeuropa som drabbas av ett större terrordåd en gång i kvartalet - eller som för tillfället, en gång i månaden - är ohållbart.
Minns att Donald Trump i fjol blev vald till USA:s president. Allt fler i Västeuropa kommer att leta liknande lösningar om det här fortsätter.