Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Mats Larsson

Splittringen består 30 år efter murens fall

En ljustinstallation visar var Berlinmuren gick för 30 år sedan. Men många invånare i östra Tyskland känner sig ännu inte som tyskar i första hand.Foto: JENS MEYER/ AP/ TT

Det har gått 30 år sedan Berlinmuren föll och Tyskland blev återförenat året efter.

Men en mental mur finns kvar.

Bara 44 procent av dem i öst känner sig i första hand som tyskar.

Och de visar vid vallokalerna hur annorlunda de är.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

För tio år sedan intervjuade jag Harald Jäger, den östtyska officer som på eget bevåg beslutade att öppna gränspassagen vid Bornholmer Strasse i Östberlin på kvällen den 9 november. Det var då östtyskarna började strömma över till väst och muren föll. (Ni kan läsa intervjun härintill.)

Jäger har aldrig ångrat sitt beslut, även om han själv fick det kämpigt efteråt. Ett öde han delade med många i det forna DDR.

Dagen efter murens fall, den 10 november 1989. Foto: AP/ TT

Opinionsinstitutet Allensbach undrade tidigare i år om tyskarna i väst och öst nu slutligen känner sig som tyskar i första hand eller fortfarande efter 30 år som ”wessies” och ”ossies”.

I det forna Västtyskland svarade hela 71 procent att de helt enkelt betraktade sig som tyskar. I öst blev siffran bara 44 procent.

Det är på sätt och vis en förvånande siffra. Det forna ekonomiska gapet mellan öst och väst har minskat rejält även om viktiga skillnader fortfarande finns kvar.

BNP i det forna Östtyskland är i dag tre fjärdedelar av väst, arbetslösheten i öst låg på hela 18,7 procent så sent som 2005 men har sjunkit till 6,4 procent i oktober i år. Och jämfört med de andra länderna i östblocket så har det forna östtyskarna det i dag bättre än grannarna i österled.

När Tyskland firade 25 år av murens fall 2014 så fanns en hel del optimism i firandet. Årets firande är mer nedtonat. 

Och debatten har varit intensiv i tyska om de skillnader som fortfarande finns och om de kanske till och med har börjat växa. När fotbollsfans från Dresden vid en bortamatch i Hamburg i februari i år ropade ”Ost-, Ost-, Ostdeutschland” på läktarna så väckte det stor uppmärksamhet.

Det har också hänt en hel del i världen och Tyskland sedan 2014. Inte minst flyktingvågen som kom året efter.

De flesta av flyktingarna - Tyskland tog in över en miljon - hamnade i det forna Västtyskland, men det var i öst som misstänksamheten mot dem var som störst.

Petra Köping är integrationsminister i Sachsen - en av delstaterna i forna öst. Hon berättar för the Economist vilken reaktion hon ibland mötte när hon talade till sina väljare om varför staten måste hjälpa flyktingarna och försöka integrera dem i samhället.

– Integrera oss först! blev svaret.

Det högernationalistiska Alternativ för Tyskland, AfD, var inte sena med att utnyttja det missnöje som fanns i de östra delarna. Det är ju exempelvis i Dresden som den antimuslimska rörelsen Pegida startade.

I öst går solen upp, står det på AfD:s valplakat. Högernationalistiska AfD har vunnit mång röster i det forna Östtskland.Foto: FILIP SINGER / EPA / TT

AfD har också anspelat på känslorna 1989 då östtyskarna började demonstrera mot makten i Berlin. Många känner att den nya makten där åter ignorerar dem. ”Fullfölj revolutionen”, ”Öst reser sig” har det bland annat hetat i AfD:s valslogansm skräddarsydda för öst.

Det gick hem. AfD blev det näst största partiet i tre delstatsval i höst i östra Tyskland, med över 20 procent stöd i varje: i Sachsen, Brandenburg och Thüringen. I Sachsen ökade partiet exempelvis med hela 17,7 procentenheter.

Men nej, det är inte främst äldre, missnöjda gamla DDR:are som utgör AfD:s kärnväljare. I delstatsvalen i Sachsen och Thüringen nu i höst så var AfD populärast bland väljare under 30 år.

Och även många yngre känner sig i första hand som ”ossies” trots att de aldrig upplevt DDR. Författaren Jana Hansel svarade på frågor vid en skola nyligen och blev förvånad över vilka frågor tonåringarna ställde. De flesta ville tala om ett förslag som skulle ge ”ossies” positiv särbehandling vid offentliga jobb,

– Mer än 25 år har gått sedan DDR föll, men studenterna blir mer östtyska igen, säger hon till Economist.

– Om vi inte passar oss riskerar vi förlora ännu en ny generation.

Carl Bildt på plats i Berlin: ”Väldigt festlig stämning”

Tidigare statsministern berättar om stämningen i Berlin.