Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Mats Larsson

Slutsatsen kommer att reta Kreml rejält

LONDON. Det är inte bara Natoutredningen som varnar för krig i Östersjön.

Jag har just läst boken om kriget som bryter ut där nästa år.

Den heter: ”2017 War with Russia”.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Under nästan ett par decennier efter Berlinmurens fall kändes det som om Europa, och inte minst vi i norr, kunde ta semester från historien.

Den gamle fienden i öster var försvagad och sågs inte längre som något hot. Ett kollapsat imperium ur vars aska 15 nya stater föddes. Sverige kunde nedrusta, Nato likaså. På några få år har situationen förändrats dramatiskt.

Det kan kännas överdrivet och osannolikt att tala om krig i Östersjöområdet, om militära hot mot Sverige. Men handen på hjärtat, vem kan i det klimat vi nu lever i utesluta något sådant.

Jag minns hur jag för bara tre år sedan, hösten 2013, satt i Expressens tv-studio och svarade på frågor om möjligheten av krig i Ukraina. Demonstrationerna i Kiev pågick för fullt.

Vi som deltog såg det som väldigt osannolikt. Några månader senare annekterades Krim, östra Ukraina är sedan våren 2014 en krigszon.

Natoutredningen har nog helt rätt i att ett isolerat angrepp mot Sverige knappast kommer att äga rum. Om något händer så kommer det att ske i samband med en konflikt i de baltiska staterna och spillas ut därifrån.

Och det är inte bara ambassadör Krister Bringéus - författare till utredningen - som fruktar att något kan hända i Baltikum. Här i London publicerade den förre brittiske Nato-generalen sir Richard Shirreff i våras en skildring från en mycket nära framtid.

I boken ”2017 War on Russia” går Ryssland till angrepp mot de baltiska staterna under våren 2017. Boken är egentligen baserad på den typ av krigsspel som Nato genomgör med jämna mellanrum.

Det börjar med pro-ryska demonstrationer i bland annat Riga och trappas sedan snabbt upp. På ungefär samma sätt som pro-ryska demonstrationer i östra Ukraina övergick till något annat.

Sverige klarade sig bra som neutralt land under det kalla kriget. Norge, Danmark och Island valde att söka medlemskap i Nato, Sverige och Finland stod hela tiden utanför.

Vladimir Putin.
Foto: Alexei Druzhinin / AP TT NYHETSBYRÅN

Samtidigt hade vi då ett betydligt större försvar än vad vi har i dag, ett försvar som skulle kunna stå emot ett angrepp, i alla fall i början.

Det finns inte längre. Och även om det kalla kriget var en farlig tid så utvecklades med åren spelregler mellan USA och Sovjet, spelregler avsedda att förhindra misstag och ett förödande krig.

De spelreglerna finns inte längre. Rysslands agerande ses – med rätta – som oförutsägbart. Landets pressas nu alltmer ekonomiskt, militära aktioner har visat sig höja Vladimir Putins popularitet förr.

Det är inte så underligt mot denna bakgrund att Natoutredningen kommer fram till att Sverige skulle ha fler fördelar än nackdelar år 2016 av ett medlemskap i Nato.

Det är också en slutsats som kommer att reta Kreml rejält. Vi kan nog räkna med fler incidenter i framtiden.