Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Mats Larsson

Teorierna: Så kan Trump anfalla Iran

På torsdagen mötte USA:s utrikesminister Mike Pompeo den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman.
Amerikanska F-18-plan ombord på hangarfartyget ”USS Abraham Lincoln” Foto: TATAN SYUFLANA / AP
Donald Trump. Foto: EVAN VUCCI / AP TT NYHETSBYRÅN
Eld och rök stiger upp från oljeproduktionsanläggningen i saudiska Abqaiq efter helgens attack. Foto: SALAMPIX/ABACA / STELLA PICTURES/SALAMPIX/ABACA

Spåren pekar mot Iran, säger både Saudiarabien och USA efter helgens attack.

Pentagon har redan presenterat Donald Trump med olika militära alternativ som svar.

Så hur kan ett amerikanskt anfall mot Iran se ut?

Trump har ett svårt beslut framför sig.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

USA:s utrikesminister Mike Pompeo hävdade redan några timmar efter anfallet mot två saudiska oljeanläggningar i helgen att Iran låg bakom attackerna.

Detta trots att huthi-rebellerna i Jemen tog på sig ansvaret. Men många tvivlar på att de har kapaciteten att genomföra sådana här avancerade attacker, över 80 mil från Jemens gräns.

Det saudiska försvarsdepartementet pekade på onsdagen ut Iran som ansvarigt för attacken och visade bland annat upp rester av de drönare och kryssningsrobotar som användes vid attackerna. 

Pentagon-källor uppger också att radaranalys och andra underrättelser tyder på att robotar avfyrades från den iranska provinsen Khuzestan och angrep Saudiarabien från norr. Även saudierna säger att attacken kom från norr, inte söder där Jemen ligger.

Irans utrikesminister Javad Zarif varnade på torsdagen för ”fullskaligt krig” om USA eller Saudiarabien skulle gå till angrepp som svar på lördagens anfall. 

Iran nekar till all inblandning i attacken mot oljeanläggningarna och det kan tyckas vansinnigt av Iran att genomföra ett sådant anfall. Men det kan också vara ett högt spel för att pressa USA att avbryta sanktionerna mot landet och återgå till förhandlingsbordet och kärnenergiavtalet.

Donald Trump har hittills inte reagerat på de provokationer vi sett runt Persiska viken sedan i våras. Oljefartyg har minerats, en amerikansk drönare har skjutits ner. Iran har förstås noterat det.

En satellitbild visar skadorna efter helgens anfall mot saudiarabiska oljeanläggningar. Foto: US GOVERNMENT / DIGITALGLOBE HANDO / EPA TT NYHETSBYRÅN

Men någonstans finns en gräns. Så vad kan USA:s svar bli om Iran genomförde lördagens attack. Alternativen är många, men Irans utrikesminister varnade i en intervju med CNN på torsdagen att militära aktioner kommer att mötas med fullskaligt krig.

1. Inget militärt svar alls:

Trump har än hotat med att USA är ”laddat och klart”, än sagt att han inte vill ha krig. Det var trots allt Saudiarabien som angreps, inga amerikaner kom till skada. Trump lovade i sin valkampanj att avsluta USA:s krig i Mellanöstern, inte starta fler. Trump meddelade under onsdagen att USA kraftigt kommer att utöka sanktionerna mot Iran. Det är möjligt han nöjer sig med det för tillfället.

2. Förbättra luftförsvaret i Saudiarabien:

Detta vore en defensiv åtgärd som vi sett tidigare. Saudierna har redan en hel del avancerad amerikansk utrustning, men mycket är koncentrerat mot söder och Jemen. Det var generande för saudierna att deras största oljeproduktionsanläggning kunde angripas så här. USA kan snabbt leverera mer luftförsvar åt dem.

3. Svarsattack i cyberrymden:

USA har genomfört cyberattacker mot Iran förut. 2010 angreps Irans misstänkta kärnvapenprogram med dataviruset Stuxnet som slog ut ett stort antal centrifuger. Även i år ska en databas där Iran hade uppgifter om civilsjöfart ha angripits. En nackdel är att den här typen av angrepp kan vara rätt osynliga för allmänheten. Trump kan vilja sända en tydligare signal.

4. Kryssningsrobotar mot iranska baser:

Detta är det troliga militära svaret, om Trump beslutar sig för det. Vi talar om begränsade angrepp mot exempelvis radaranläggningar eller militärbaser, troligen den bas varifrån attacken möjligen kom. Det är så här Trump två gånger anfallit Syrien, som straff för kemiska anfall. Men Iran är en betydligt tuffare motståndare, och ett militärt anfall kan förstås utlösa iranska motreaktioner.

5. Robot- och flyganfall mot fler iranska mål:

USA har hangarfartyget ”USS Abraham Lincoln” i Persiska viken med över 70 stridsflygplan ombord. Dessa kan sättas in för ett bredare anfall från luften. Militärbaser är även här ett mål, men även mer civil infrastruktur, ministerier, iranska fartyg kan angripas. Det var så här USA straffade Irak flera gånger under Saddam Hussein under 1990-talet. Nackdelen är uppenbar: det kommer med stor sannolikhet utlösa iranska svar.

6. Omfattande flyganfall över längre tid:

Det är mycket osannolikt att angreppet på Saudiarabien skulle utlösa ett sådant här svar, men det kan komma senare ifall konflikten trappas upp. Här talar vi flyganfall under dagar eller veckor, mot en stor grupp av mål. Nato genomförde den typen av anfall mot Serbien 1999. Den gången varade luftkriget i 79 dagar.

Det finns förstås än mer omfattande militära alternativ, men just ingen tror att USA planerar en markinvasion av Iran, ett land som är tre gånger så stort som Irak och med betydligt större resurser.

Säkert är att om bevis verkligen finns för att Iran låg bakom så kommer pressen att öka på president Donald Trump att agera och göra något.

Han har redan kritiserats från sina egna, som senatorn Lindsey Graham, för att nu betala priset för att han inte angrep Iran i juni när Iran sköt ner en amerikansk drönare. Trump ställde då in sitt planerade anfall tio minuter innan det skulle sättas igång.

Men lika säkert är att ett amerikanskt militärt anfall - hur begränsat det än må vara - mot Iran, riskerar att mötas av dödlig iransk vrede. Iran är definitivt inte Syrien. 

Helgens attacker på saudiarabiska oljeanläggningar kan påverka oljepriset under lång tid.