Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Mats Larsson

Ryssland öppnade eld – det är en varning till Östersjön

President Vladimir Putin har tappat i popularitet hemma i Ryssland. En utrikeskris kan passa honom.Foto: ALEXEI DRUZHININ / AP TT NYHETSBYRÅN
Ett ryskt lastfartyg spärrar inloppet till Azovska sjön.Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN

Rysslands president Vladimir Putin kämpar med populariteten på hemmaplan.

Så en internationell kris kan passa honom.

Ukraina har just fått känna på det.

Men varningsklockorna ringer även i Baltikum och Östersjön.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det är en dramatisk upptrappning i spänningen mellan Ryssland och Ukraina som ägde rum under söndagen. FN:s säkerhetsråd ska sammankallas, Ukraina överväger att införa undantagstillstånd.

Konfrontationen ägde denna gång rum till havs. Tre ukrainska fartyg - två krigsfartyg och en bogserbåt - har bordats efter att ryssarna öppnat eld och skottskadat upp till sex ukrainska sjömän.

Sammandrabbningen ägde rum vid Kertj-sundet, där Ryssland i maj invigde en ny bro som förbinder Ryssland med halvön Krim som Vladimir Putim annekterade våren 2014.

Kertj-sundet förbinder Svarta havet med Azovska sjön, ett bihav där både Ukraina och Ryssland har kustområden och viktiga hamnar. En av de ukrainska är Mariupol där fronten går mellan ukrainska styrkor och ryska separatister.

Ryssland och Ukraina slöt ett avtal 2003 som gav bägge länderna rätt till Azovska sjön, men geografin har ändrats efter annekteringen. Ryssland spärrade i går av inloppet genom att parkera ett lastfartyg vid bron.

Här är de tre ukrainska fartyg som den ryska flottan bordat och beslagtagit.Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN
Här är de tre ukrainska fartyg som den ryska flottan bordat och beslagtagit.Foto: AP/TT

Ord står mot ord kring vad som egentligen hände. De tre ukrainska fartygen var på väg från Odessa till Mariupol när sammandrabbningen ägde rum.

Ryska separatister har stridit mot ukrainska styrkor i östra Ukraina sedan våren 2014 och över 10 000 människor har dödats. Ryssland har officiellt alltid förnekat att ryska styrkor varit inblandade (fast det har de varit).

Söndagens konfrontation är något nytt. Ryssland nekar förstås inte denna gång att landets sjöstridskrafter varit inblandade i en direkt konfrontation med Ukraina.

Reaktionen i Kiev blev skarp och president Petro Porosjenko vill införa undantagstillstånd, något som Ukraina inte införde ens vid krisen 2014. Hans kritiker påpekar att ett sådant beslut skulle passa den pressade presidenten.

Det stundar presidentval i mars och Porosjenko ligger uselt till i mätningarna. Men presidentvalet kan behöva skjutas upp om undantagstillståndet råder.

Ukrainas president Petro Porosjenko är impopulär på hemmaplan även han. Nu vill han införa undantagstillstånd.Foto: MYKHAILO MARKIV / POOL / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Så krisen kan passa honom. Men den passar också definitivt Rysslands president Vladimir Putin.

Ryssland börjar på allvar bli pressat av sanktionerna från väst. Landet betalar ett kännbart ekonomiskt pris och fallande oljepriser gör inte läget bättre.

Det är bland annat därför Ryssland vill höja pensionsåldern, ett beslut som fått Putins popularitet att rasa kraftigt i år. Putin vann i mars i år presidentvalet och fick 76,7 procent av rösterna. I mätningar denna höst har han rasat till 45 procent.

Så här lågt har han inte legat sedan 2013. Hans räddning den gången blev just krisen i Ukraina och beslutet att annektera Krim. Putins popularitet sköt i höjden, 85 procent av ryssarna gillade vad han gjorde.

Så oron finns där senhösten 2018 när Putin åter faller i popularitet. Putin har tidigare flera gånger använt just internationella kriser eller krig för att stärka sin ställning på hemmaplan.

Därför borde inte den just uppblossade dramatiken vid Kertj-sundet komma som någon överraskning. FN:s säkerhetsråd kan inte mycket göra eftersom Ryssland har vetorätt där.

Och risken är uppenbar att vi kan få se fler incidenter, främst i relationen med Ukraina men oron är sedan flera år också stor i de baltiska staterna.

Nyheterna från Azovska sjön följs med stort intresse även i Riga, Tallinn och Vilnius. Och i Stockholm och Helsingfors.

En Putin försvagad på hemmaplan, är för grannarna en farligare Putin. En gammal tumregel.