Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Mats Larsson

Risken ökar för ett krig med Iran

Irans president Hassan Rouhani. Foto: IRANIAN PRESIDENCY OFFICE HANDOU / EPA / EPA TT NYHETSBYRÅN

BUDAPEST. Hökarna flaxar med vingarna både i Washington och i Teheran dessa majdagar.

Vad kan väl gå fel?

En hel del, tyvärr.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Vi har varit förskonade från stora internationella kriser sedan president Donald Trump flyttade in i Vita huset. Men nu börjar det hända saker.

Nordkorea är tillbaka i rubrikerna med nya robottest och handelskriget mellan Kina och USA har just trappats upp till nya nivåer.

Men det är i ett gammalt amerikanskt konfliktområde som varningssignalerna ljuder som högst, kring Persiska viken. I dag kom beskedet att USA kallar hem all icke-nödvändig personal från sin stora ambassad i Bagdad. 

Men det är inte Irak detta handlar om. Det är Iran. I förra veckan samlades Trumps nationella säkerhetsrådgivare John Bolton, USA:s försvarsminister Patrick Shanahan och andra toppar från militären och underrättelsetjänsten för att gå igenom militära aktionsplaner mot Iran.

Donald Trumps nationella säkerhetsrådgivare John Bolton. Foto: JIM LO SCALZO / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Bland alternativen som diskuterades – enligt källor som talat med New York Times och Newsweek – fanns allt från begränsade robotattacker till att sända 120 000 soldater till området, som uppladdning för en möjlig markinvasion.

USA sände i förra veckan också hangarfartyget ”USS Abraham Lincoln” mot Persiska viken och har flugit B-52 bombare till området. USA spänner musklerna med andra ord.

Så vad är det som pågår? Ja, får vi tro John Bolton och amerikanska militärkällor så finns signaler om Iran eller grupper allierade med Iran planerar angrepp mot amerikanska mål.

USA har soldater i baser i både Irak och Syrien och shiamuslimska grupper med kopplingar till Iran finns i deras närhet. USA:s utrikesminister Mike Pompeo reste till Irak i förra veckan för att briefa och samtala med Iraks ledare.

Men det är många allierade som reagerar med skepsis mot de amerikanska uppgifterna. De har hittills varit väldigt vaga. En brittisk general i Bagdad sa i veckan att han inte kände till något upptrappat hot.

Allt detta sker ett år efter att president Donald Trump beslutade att lämna kärnenergiavtalet med Iran. Trump hade alltid kritiserat avtalet som förhandlades fram under företrädaren Barack Obama, men ingen påstår egentligen att Iran brutit mot avtalet.

Trump har sedan ökat pressen mot Iran under året som gått. Nya sanktioner har införts och det Iranska revolutionära gardet, en militär elitstyrka, har stämplats som terrorgrupp av USA.

USA:s president Donald Trump. Foto: EVAN VUCCI / AP TT NYHETSBYRÅN

Det råder inget tvivel om att mullorna i Iran är pressade av sanktionerna. Samtidigt växer irritationen där och i förra veckan – på årsdagen av att USA lämnade kärnenergiavtalet – så signalerade president Hassan Rouhani att även Iran kan börja överge delar av avtalet.

Hökarna i Iran har alltid varit emot kärnenergiavtalet. Även president Rouhani – som länge sett som en moderat – har på sistone börjat låta som en hök.

Och i Washington hotar John Bolton med ”obeveklig styrka” om Iran eller någon av dess allierade hittar på något mot amerikanska intressen. Det har länge kliat i Boltons fingrar att få göra något mot Iran.

Irans president Hassan Rouhani. Foto: IRANIAN PRESIDENCY OFFICE HANDOU / EPA / EPA TT NYHETSBYRÅN

Även utrikesminister Mike Pompeo har ett förflutet som superhök vad gäller hur USA borde agera mot Iran. Eller som han skrev i en debattartikel 2015 ”För att stoppa Irans bomb, bomba Iran”.

Nervositeten steg ytterligare i söndags när fyra oljetankers i Oman-bukten utsattes för sabotage och fick sina skrov uppslitna. Vi vet ännu inte vilka som låg bakom detta.

Donald Trump har ett par gånger attackerat Syrien med kryssningsrobotar som straff för kemvapenattacker där, men ett militärt angrepp mot Iran skulle signalera en konflikt av en annan och farligare dimension.

En del bedömare fruktar att John Bolton driver Trump till ett agerande som presidenten själv inte riktigt förstår allvaret i. De noterar också att Jim Mattis inte längre är USA:s försvarsminister. 

General Mattis kunde säga emot. Hans efterträdare Patrik Shanahan ses mer som en ja-sägare.

Det var Trumps val att lämna kärnenergiavtalet. Han har sedan dess ökat trycket, och gör det nu även militärt. Målet är antagligen att försöka tvinga Iran till en ny och tuffare uppgörelse.

Men det är ett spel där mycket kan gå snett. En del varnade redan för ett år sedan att beslutet att lämna avtalet ökade risken för krig mellan de två ärkefienderna.

Det är ett scenario som ryckt närmare de senaste dagarna.