Mats Larsson
Varningarna duggar tätt dessa dagar. Den senaste från USA:s utrikesminister Antony Blinken kom under torsdagen vid det stora OSSE-möte som pågår i Stockholm.
Blinken hade sin ryske kollega Sergej Lavrov vid sin sida denna gång när han varnade Ryssland för ”allvarliga konsekvenser” i fall Ryssland väljer konfrontation i Ukraina.
Han sa samma sak dagen innan när Nato-länderna möttes för att diskutera den ryska uppladdningen vid Ukrainas gräns. Där anklagade han också Ryssland för att planera att undergräva Ukraina inifrån.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hävdade så sent som förra veckan att det fanns planer på en statskupp i Ukraina och att den var tänkt att genomföras just i början av december.
Det känns i ärlighetens namn inte som ett helt otänkbart scenario. En pro-rysk junta tar makten i Kiev och ber Moskva om hjälp vid de oroligheter som garanterat utbryter.
Det är förstås bara spekulationer. Det är däremot inte den militära uppladdning som Ryssland genomfört under senhösten längs gränsen mot Ukraina.
USA varnade redan för ett par veckor sedan sina europeiska allierade för att Ryssland möjligen planerar militära aktioner i Ukraina under vintern. Över 100 000 soldater uppges finnas i gränsområdet.
Ryssland säger att omvärlden inte har någon rätt att lägga sig i hur landet förflyttar trupp inom landets egna gränser. De gränserna innefattar - från Moskvas horisont - även Krim-halvön sedan annekteringen 2014.
Men det är inte bara USA och Nato som utfärdat varningar denna vecka. Det har även Rysslands president Vladimir Putin gjort.
Han markerade i ett tal i tisdags att Ryssland har röda linjer vad gäller Ukraina, röda linjer som Nato och väst gör bäst i att inte överträda eftersom det skulle utlösa en ”stark rysk respons”.
En sådan röd linje har sedan länge varit ett ukrainskt Nato-medlemskap. Det fanns sådana planer tidigare från Natos sida. Ukrainas nuvarande ledare skulle fortfarande gärna se ett sådant medlemskap men det är inte aktuellt längre. Reaktionen från Moskva skulle bli för stark. I klartext - krig.
Men Putin flyttade i sina varningar i veckan fram de gränser som inte får överträdas. Nu handlar det även om utplacering av avancerade vapensystem i Ukraina, som robotförsvar.
Nato och USA har hjälpt till att utbilda den ukrainska armén och har även levererat exempelvis pansarvärnsrobotar till Ukraina. Putin varnar nu Nato att inte gå för långt.
Han har varit tydligt upprörd under hösten över att Turkiet - ett Nato-land - försett Ukraina med beväpnade drönare. De har satts in mot ryska separatister. Dessa drönare spelade en viktig roll när Azerbajdzjan besegrade Armenien vid konflikten om Nagorno-Karabach 2020.
För Nato handlar det om att veta hur långt försvarsalliansen kan gå. Det finns ett starkt verbalt stöd för Ukraina, men knappast någon vilja att ingripa militärt ifall Ryssland verkligen skulle gå in.
Antony Blinken talar om ”allvarliga konsekvenser” utan att specificera vad exakt det handlar om, men det rör sig om politiska och ekonomiska konsekvenser, snarare än militära. Alltså i praktiken betydligt tuffare sanktioner än vad som redan är på plats.
Frågan är om det avskräcker Putin om den ryske ledaren verkligen känner att Ukraina får för mycket hjälp av Nato och kan börja utgöra ett hot. Han har tydligt gjort klart att han ser Sovjetunionens kollaps som en nationell tragedi.
Så sent som i somras skrev han en 5 000 ord lång essä om de historiska banden mellan ryssar och ukrainare. Han ser dem som ett folk, en nation, nu artificiellt splittrat av väst.
Det råder ingen tvekan vad han drömmer om. Därmed inte sagt att han kan förverkliga den.