Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Mats Larsson

Putins hemliga planer med trupperna i Belarus

Ann Linde (S) om: Rysslands oresonliga ton • Diplomatisk lösning • Sveriges relation till Nato
Belarus president Aleksandr Lukasjenka och Rysslands Vladimir Putin. De är numera nära allierade.
Foto: SIPA USA/TASS/IBL

Vladimir Putin har gett en hel del stöd till grannlandet Belarus och landets president Aleksandr Lukasjenka.

Det får han tillbaka nu.

Belarus agerar precis som Putin önskar att en dag Ukraina ska göra.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Den kallas ”Allied Resolve” och låter snarare som namnet på en militärövning som försvarsalliansen Nato kunde hålla.

Men detta handlar om Ryssland och Belarus. Aleksandr Lukasjenka tillkännagav i veckan att rysk militär och utrustning börjat anlända till hans land.

De bägge länderna höll i september i fjol en av de största militärövningarna på mycket länge - Zapad - där uppskattningsvis 200 000 soldater deltog. Det är oklart ännu hur många som ska delta i ”Allied Resolve”.

Övningarna kommer att genomföras i västra Belarus i februari vid gränsen mot Polen och Litauen. Och i södra Belarus, vid gränsen mot - just det - Ukraina.

Oavsett vad president Vladimir Putin har för planer, så passar detta honom som hand i handske. Det är mycket möjligt att detta bara är just fråga om en militärövning, om än en som genomförs i ett extremt känsligt läge.

Men det kommer ytterligare att sätta tryck på omvärlden. Och ryska soldater utplacerade i södra Belarus skulle förstås kunna komma till användning om Putin till slut ändå skulle bestämma sig för att genomföra militära aktioner mot Ukraina.

Ukrainas huvudstad Kiev ligger bara drygt tio mil rakt söder om Belarus gräns och om rysk trupp skulle gå in den vägen, så tar de sig förbi den väldiga floden Dnejpr och kan närma sig Kiev från väst.

Lukasjenka gjorde sin inställning klar i ett tal han höll på den rysk-ordodoxa julen, den 7 januari i år. Han hävdade där att 2022 skulle bli året då de slaviska broderfolken i det forna Sovjet skulle förenas, Ryssland, Belarus och Ukraina.

– Vi måste göra allt för att ta återföra Ukraina till den sanna tron, sa han bland annat med anspelning på att den ukrainska kyrkan brutit med den rysk-ortodoxa.

För inte alltför länge sedan försökte Lukasjenka själv närma sig väst och odla bättre förbindelser med EU. Men han har helt ändrat kurs efter det förfuskade presidentvalet 2020 och protesterna som följde, och i stället vänt sig till Moskva för hjälp.

Det har han fått. Och det är i grund och botten denna modell Putin skulle vilja se även för Ukraina, det var vad han hoppades på 2013/2014 när Ukrainas president hette Viktor Janukovytj.

Men Janukovytj störtades av folkliga protester, Ryssland svarade med att annektera Krim och rysk-trogna separatister intog delar av östra Ukraina, områden de fortfarande kontrollerar.

Ryssland vill nu se en ny säkerhetsordning i Europa där Ukraina för all framtid utestängs från medlemskap i Nato. Det är något USA och Nato vägrat gå med på.

Ryssland har mobiliserat vid Ukrainas gräns med cirka 100 000 soldater och oron är stor för att Moskva tänker gå till militärt anfall. Det är något som Kreml förnekar, men Putin förnekade också att ryska trupper var i Krim i mars 2014 trots att hela världen kunde se dem.

Men ja, det skulle onekligen passa Putin bättre att Ukraina av egen kraft närmade sig Ryssland och - som Lukasjenka uttryckte det - förenade sig med sina brodersfolk.

Det har länge varit Putins uppriktiga mening - något som delas även av många andra ryssar – att Ukraina egentligen inte är något riktigt land. Samma åsikter gäller för övrigt om Belarus.

Den som besökte Kiev eller Minsk år 1800 eller år 1900 befann sig i Ryssland. Områdena styrdes av Moskva innan USA fanns som nation. Många av Ukrainas invånare har fortfarande ryska som modersmål. Samma gäller i Belarus.

Putin drömmer knappast om att återupprätta Sovjetunionen med alla de nu självständiga nationer som ingick där. Men ja, han drömmer om att förena de slaviska nationerna som i århundraden styrts från Moskva.

Är en militärkonflikt värt priset för att förvekliga den drömmen? Svaret beror rimligen på vilken analys Putin gör av hur kostsamt det skulle bli.

President Joe Biden har varnat för omfattande ekonomiska sanktioner, men gjort klart att USA inte kommer att hjälpa till militärt, annat än med defensiva vapen. 

En grupp amerikanska senatorer har just besökt Kiev och bland annat träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskij. Det krävs nog mer för att imponera på mannen i Kreml. 


”Vi kan försvara oss på ett bra sätt”

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist om det spända läget.