Mats Larsson

Nu fruktar EU-ledare en ny stor flyktingvåg

Foto: SHEKIB RAHMANI / AP TT NYHETSBYRÅN

Bilderna från Kabuls flygplats visar desperationen många afghaner nu känner.

Men många europeiska ledare ser med oro också något annat.

Början på en ny flyktingvåg till EU.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det har varit omtumlande dagar även för Europas politiska ledare. Under tisdagen möts EU:s utrikesministrar för första gången i ett digitalt möte om situationen i Afghanistan.

För det är ju inte bara USA som investerat stora resurser i Afghanistan de senaste 20 åren. Det har också EU och Europa gjort.

Inget land har fått så mycket utvecklingsbistånd från EU som Afghanistan. Tyskland har haft 150 000 soldater som tjänat där under de senaste 20 åren.

Men när USA:s president Joe Biden i april beslutade att lämna Afghanistan så skedde det utan någon egentligen samverkan med de allierade i Europa. Frustrationen har varit stor i många europeiska huvudstäder.

För det är inte bara USA som nu packat ihop. Det har även Tyskland, Frankrike, Storbritannien och andra EU-länder gjort.

Debatten i dag kommer bland annat att handla om evakueringen av personal och inte minst de tusentals afghaner som arbetat för olika EU-länder. Där känner många en moralisk plikt och skyldighet att nu ge dem skydd.

Men det finns också en växande oro för vad talibanernas maktövertagande kommer att innebära på sikt.  För det som händer i Afghanistan lär inte stanna i Afghanistan. För tillfället har flygplatsen i Kabul varit det enda sättet för desperata afghaner att försöka fly landet.

Men det kommer att ändras. Många av morgondagens flyktingar kommer antagligen att ta sig ut landvägen.


Afghanistan har varit ett land i till synes ständig konflikt sedan Sovjets invasion 1979. Över två miljoner afghanska flyktingar finns sedan länge vardera i grannländerna Pakistan och Iran.

Men de senaste åren har allt fler sökt sig vidare västerut genom Iran, Turkiet och till EU:s gränser.  Och nu växer oron bland Europas ledare att talibanernas maktövertagande kommer att utlösa en ny stor flyktingvåg. 

– När siffrorna blir stora nog, så kan inget stoppa dem. Inte ens stridsvagnar, säger en diplomat anonymt till Politico.

Saad Mohseni är chef för det afghanska mediebolaget Moby. Han tror också att Europa kommer att känna av och antagligen betala ett politiskt pris för det som nu äger rum i Afghanistan.

– Vi kommer att få se 20 Viktor Orban dyka upp, säger han till New York Times.

Viktor Orban är Ungerns premiärminister och en av Europas hårdaste motståndare till att släppa in fler migranter och flyktingar till EU.

Säkert är att inte heller Angela Merkel eller Emmanuel Macron vill uppleva ett nytt 2015. De markerar det redan nu i sina uttalanden. Så här sa exempelvis Macron i sitt tv-tal i måndags kväll.

- Vi måste förvänta oss och skydda oss mot stora mängder irreguljära migrantströmmar, något som kommer att utsätta migranterna för fara och uppmuntra till alla typer av människosmuggling.

Han menade egentligen att det utsätter Frankrike för fara. Även Angela Merkel - som öppnade portarna 2015 - säger nu att ”vi inte för upprepa det förgångnas misstag”.

Hon förespråkar nu mer resurser till FN:s flyktingkommissariat och att hjälpa flyktingarna i läger betydligt närmare hemlandet i stället. Det är också något som efterlyses av många andra europeiska ledare.


År 2015 var ett extremt år med 1,3 miljoner asylsökande till EU. Det har sedan minskat, men även i fjol, under pandemiåret, sökte 470 000 asyl. Året innan - 2019 - var siffran 698 000. Afghaner var den nästa största gruppen bägge åren.

- Folk kommer att fly från Afghanistan i större mängder än tidigare år. Vi kommer att känna effekterna i Tyskland också, även om det lär dröja några veckor än, säger Niels Annen, statsekreterare på tyska UD till Politico.

Trycket österifrån har delvis minskat eftersom Turkiet stoppar många från att försöka ta sig över i utbyte mot bidrag från EU. Och det verkar som om president Recep Tayyip Erdogan kommer till EU:s undsättning även denna gång.

Turkiets försvarsminister inspekterar den nybyggda muren mot Iran.
Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN

För turkarna är minst lika oroliga för nya flyktingströmmar från Afghanistan. Därför har Turkiet just börjat bygga en mur mot gränsen till Iran. Den ska bli cirka 30 mil lång när den står färdig.

Så ser den post-amerikanska världen. En värld av växande murar.