Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Mats Larsson

Mats Larsson: Slaget om Ukraina kan börja

Ukraina tar hem sina soldater och deras familjer från Krim.

Slaget om Krim är över.

Slaget om Ukraina kan börja.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det var Ukrainas säkerhetschef Andrij Parubij som vid en presskonferens i går kväll meddelade att Ukraina planerar en snar evakuering av sin militära personal från Krim.
Detta besked kom samma dag som ryska trupper och lokala frivilliggrupper intog bland annat den ukrainska flottans högkvarter i Sevastopol. Ukrainarna därinne fick packa ihop och lämna basen, några befäl greps och fördes bort.

Det har stått klart under hela Krimkrisen att den ukrainska militären undvikit konfrontation. Det är deras förtjänst att inga strider utbrutit.

Ja, en ukrainsk soldat dödades i tisdags kväll, men detta hade kunnat sluta mycket blodigare än så.

Och nu är det rimligen över. Ryssland har redan signerat dokumenten som annekterar Krim, Ryssland och de lokala makthavarna har kontrollen över halvön.
När väl de ukrainska soldaterna och deras familjer lämnat halvön, så är Krim definitivt förlorat för Ukraina.

Det svider givetvis rejält i Kiev, men Krim var i sanningens namn alltid ett specialfall, ett område med rysk majoritet och som skulle ha varit ryskt om inte Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov ritat om gränsen.
Folkomröstningen i söndags må strida mot Ukrainas konstitution och internationell rätt, men det råder knappast någon tvekan om att en majoritet på Krim verkligen ville hem till Ryssland igen.

Det var inte värt att spilla ukrainskt blod för. Det var slutsatsen de nya ledarna i Kiev drog.

 

Reaktionen hade säkerligen blivit annorlunda om vi talat om andra delar av Ukraina. Och det är dit dramat nu snabbt flyttar.
Den ukrainska armén gräver redan skyttegravar vid gränsen mot Ryssland. Ukrainska fallskärmsjägare har förflyttats till östra Ukraina.

Men det blir en fin balansgång som de nya makthavarna i Kiev nu måste gå. Det finns en ansenlig grupp etniska ryssar även i östra och södra Ukraina.
Bland dem finns en del som gärna vill provocera fram motsättningar som skulle få Putin att ingripa även där för att "skydda ryska intressen".

Men det finns också hårdföra nationalister i västra Ukraina inte vill göra några eftergifter för den ryska minoriteten i östra Ukraina. En Youtube-film där en grupp politiker från ukrainska högerpartiet Svoboda misshandlar chefen för en statlig ukrainsk kanal för att han varit för ryssvänlig är ett illavarslande tecken.

Och frestelsen är förstås stor i Kiev att rusa i västs famn. Premiärminister Arsenij Jatsenjuk deltar i EU:s toppmöte som inleds i dag.
Men Jatsenjuk verkar inse vad som står på spel, vad Ukraina kan förlora om den västukrainska nationalismen blir för stark.

Han höll själv ett tal i tisdags, några timmar efter Putins tal i Moskva. Jatsenjuk talade ryska och sa att regeringen i Kiev var beredd att ge ökad lokal makt till regionerna i östra Ukraina.

Det är också vad Ryssland signalerat att man vill se i Ukraina. Ryska UD har talat om en ny konstitution för Ukraina som skulle förvandla landet till en federation, med ökat självstyre för olika regioner.
Ryssland vill också ha garantier för att Ukraina blir neutralt. Ett ukrainskt närmande till Nato är för Ryssland oacceptabelt.

 

Vi i väst kan tycka att Moskva reagerar hysteriskt och irrationellt över Nato. Men Moskva glömmer givetvis inte att invasionerna av Ryssland alltid kommit västerifrån.
Ukraina meddelade i går att en militärövning ska hållas med amerikanska och brittiska styrkor. Det sänder förstås en signal till Ryssland.

Men Ukraina är nu inte med i Nato och vill väst verkligen gå i krig för Ukrainas skull? Nato lovar med sin artikel 5 att göra det för balternas skull. Det ger ester, letter och litauer en säkerhet och skydd som ukrainarna inte har.

Och antagligen inte får på lång tid. Det troliga - om vi inte vill ha militär konflikt - är att Ukraina tvingas acceptera en slags finlandisering av sin utrikespolitik, en neutralitetspolitik som inte uppfattas som hotfull av Moskva.

Omvärlden kan önska att det vore annorlunda, men Ryssland är för mäktigt för att ignorera. Och i Putin har landet en ledare som visat att han är beredd att kasta tärningen.

Nu handlar det om att rädda resten av Ukraina. Med klok politik. Hoppas att de rätta ledarna finns i Kiev, Bryssel, Washington och Moskva.
Fan tro't