Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Mats Larsson

Kurz skrattar bäst som skrattar sist

Sebastian Kurz.Foto: CHRISTIAN BRUNA / EPA / TT NYHETSBYRÅN
Sebastian Kurz och motståndarkandidaterna i samband med en tv-debatt.Foto: CHRISTIAN BRUNA / EPA / TT NYHETSBYRÅN

Österrike är lite kanariefågel ibland för europeisk politik.

Sebastian Kurz har i så fall just levererat följande lärdom för center-höger partier.

Det kan löna sig att öppna dörren till högernationalisterna. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Skrattar bäst som skrattar sist, heter det och Sebastian Kurz kan kosta på sig att vara på gott humör. Han och hans ÖVP blev de stora segrarna i nyvalet i Österrike.

Det fanns en del skadeglädje i våras när hans regering föll och den rekordunge kanslern, han är bara 33 år, förlorade jobbet efter bara 525 dagar. Ingen kansler i modern tid har suttit så kort tid vid makten.

Det var priset han fick betala för att han satt sig i regeringskoalition med högernationalistiska FPÖ, sa kritikerna. Regeringen sprack sedan FPÖ:s dåvarande partiledare, Heinz-Christian Strache, filmats i smyg på Ibiza och där erbjudit statliga kontrakt till det han trodde var en rysk oligark.

Det var inte den enda huvudvärken FPÖ orsakat Kurz. Det var precis den här typen av skandaler som många varnat för.

Sebastian Kurz har styrt sitt ÖVP närmare FPÖ i många frågor, inte minst den viktiga migrationsfrågan. Det finns andra center-högerpartier i Europa som gjort liknande - som franska Republikanerna och spanska Partido Popular - och betalt ett högt pris för det i vallokalerna.

Men inte Sebastian Kurz. Han verkar alltså tvärtom ha tjänat på att styra åt höger, och anamma en del av FPÖ:s program för egen del.

ÖVP blir det klart största partiet i det österrikiska Nationalrådet. Partiet fick 31,5 procent vid förra valet 2017, men ser nu enligt vallokalundersökningen ut att få cirka 37 procent.

Det är i stället FPÖ som fått betala notan för samarbetet och skandalerna. FPÖ backar med hela nio procentenheter jämför med förra valet.

Någon total kollaps av partiet är det dock inte fråga om. Det var annars precis vad som hände förra gången FPÖ ingick i en regeringskoalition med ÖVP.

Det var år 2000 som de två partierna första gången bildade regering. FPÖ är ett högerpopulistiskt parti med rötter i nynazismen, och Österrike bojkottades och isolerade under en tid av EU-kollegerna.

Det har hänt en del i europeisk politik sedan dess. FPÖ sågs länge som ett extremparti med europeiska mått mätt, i dag finns liknande partier snart sagt överallt. SD är Sveriges näst största parti enligt de senaste mätningarna.

Någon bojkott av Österrike var det inte fråga om efter valet 2017. Kurz trodde att han skulle kunna tämja FPÖ men så blev det inte riktigt, men han förlorade heller inte på det politiskt.

Frågan är förstås vem han nu vill regera med. ÖVP och FPÖ kan sätta sig i en ny koalition, de skulle få en majoritet tillsammans och säkert är att FPÖ:s nye ledare Norbert Hofer gärna skulle vilja försöka på nytt.

Risken för Kurz är förstås att nya skandaler kan vänta. Eller som amerikanerna säger, lura mig en gång, skäms på dig, lura mig två gånger, skäms på mig.

Ett annat alternativ som diskuterats inför valet är att Kurz skulle sätta sig i koalition med de Gröna och det liberala partiet Neos. Klimathotet var en viktig valfråga även i Österrike denna gång och de Gröna - som åkte ur parlamentet 2017 - tog sig tillbaka med bred marginal. De är valets andra stora segrare. En slags Greta-effekt.

Men ÖVP står långt ifrån de Gröna ideologiskt. En sådan koalition skulle snart riskera spricka. Kurz har dock tidigare visat sig ideologisk mycket tänjbar, han kan styra åt mitten om det är så vinden blåser.

Ett tredje alternativ är att ingå i en storkoalition med socialdemokratiska SPÖ. Österrike har haft ett otal sådana regeringar, men de är inte populära. Så det är osannolikt att detta blir Kurz val.

Det är lite som en österrisk statsvetare sa, ett val för Kurz mellan pest, kolera och ebola. Men Kurz har visat att ett samarbete med högernationalisterna inte behöver sluta så illa för egen del.

Det är en lärdom som lär komma att analyseras på många håll runtom i Europa.