Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Mats Larsson

I Xi Jinpings Kina skulle Greta Thunberg gripas

I veckor har aktivister från klimatgruppen Insulate Britain hindrat biltrafik i Storbritannien med sina egna kroppar. Greta Thunberg är i Glasgow för att delta i klimatkonferensen COP 26. I en intervju med BBC försvarar hon aktivisternas agerande.
Klimataktivisten Greta Thunberg skulle snabbt få problem i Kina.
Foto: EUAN CHERRY / AVALON / STELLA PICTURES
Ett kolkraftverk i Kina.
Foto: Costfoto / TT
Klimataktivisten Greta Thunberg skulle snabbt få problem i Kina. Till höger ett kolkraftverk i Kina.

Det blev inte ens ett videoframträdande inför klimattoppmötet från Kinas president Xi Jinping.

Det blev bara några skrivna rader.

Världen ville höra något nytt från Kina, men någon press från allmänheten finns inte på hemmaplan.

I Kina skulle Greta Thunberg bli gripen för sina aktioner och protester.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Inget land i världen har lyft så många ur fattigdom som Kina gjort under de senaste decennierna. Det är något president Xi Jinping gärna och stolt påpekar.

Och landets ekonomi fortsätter att växa i en takt Europa och USA inte skådat på många årtionden. Men för det krävs energi. Stora mängder energi.

Kinas president Xi Jinping höll ett videoanförande vid G20-toppmötet i Rom i helgen. Men vid klimattoppmötet i Glasgow blev det bara ett skriftligt anförande.
Foto: CHINE NOUVELLE/SIPA/SHUTTERSTOCK

Problemet för Kina - och världen - är att 56 procent av den energin fortfarande kommer från kol. Det är huvudorsaken till att Kina i dag ensamt står för över 23 procent av de globala utsläppen av koldioxid.

Så utan Kina fixar vi inte detta. Därför hade en del hoppats på att Xi Jinping trots allt skulle infinna sig, precis som så många andra världsledare gjort i Glasgow.

Men icke. Xi Jinping har i själva verket inte rest utomlands sedan i januari i fjol då pandemin utbröt i Kina.

Det verkar som om Xi Jinping för tillfället sagt det han vill säga om Kinas insatser för klimatet. Kina lämnade så sent som förra torsdagen in landets uppdaterade nationella mål för att klara klimatmålen.

Där fanns egentligen inga nyheter. Xi Jinping meddelade redan för ett drygt år sedan att Kina någon gång före år 2030 ska ha nått maxutsläpp av koldioxid och nå nollutsläpp år 2060.

Kina ska också börja minska sin kolkonsumtion från år 2025. Det är inte en dag för tidigt. Kina bygger fortfarande nya kolkraftverk - 24 nya godkändes första halvåret i år enligt miljöorganisationen Greenpeace - och kapaciteten från landets koleldade kraftverk ökade i fjol med mer än de nedskärningar som gjorts i resten av världen.

Enligt klimatforskarna behöver världen halvera sina utsläpp av växthusgaser senast år 2030 om vi ska nå målet att förhindra en ökning av genomsnittstemperaturen med max 1,5 grad jämfört med tiden före industrialiseringen.

År 2019 släpptes 52 miljarder ton koldioxid ut. Det måste ner till 25 miljarder ton. Kina ensamt väntas 2030 släppa ut drygt 13 miljarder ton, mer än halva världens tillåtna totala utsläpp.

Även Kina har upplevt den typ av oväder och översvämningar som klimatforskarna säger blir vanligare på grund av klimatförändringarna. Men landets ledare har i höst också blivit påminda om hur beroende av kolet landet fortfarande är. För ja, Xi & Co har agerat för att minska kolberoendet.

I slutet av augusti läxade exempelvis vice premiärminister Han Zheng upp landets provinsledare i ett videomöte och sa att de måste göra mer för minska beroende av kol och byggandet av kolkraftverk.

En månad senare sa samme Han Zheng, enligt Wall Street Journal, att nedskärningarna fortfarande var viktiga, men att prioriteten nu var att få igång kolkraftverken igen.

Så vad hade hänt? Kina hade drabbats av omfattande strömavbrott. Kolkraftverk hade stått stilla bland annat eftersom priset på kol skjutit i höjden, men ägarna till kolkraftverken fick inte höja sina elpriser. Det har nu ändrats.

Det är möjligt att Kina hade varit mer ambitiöst vid Glasgow om inte detta inträffat. På sociala medier spreds bilder av desperata människor som fastnat i hissar eller satt och åt i skenet från mobiltelefoner.

Mörka tider. En man äter frukost i skenet från mobiltelefonen. Kina drabbades av omfattande elavbrott under hösten.
Foto: Olivia Zhang / TT

USA:s klimatsändebud John Kerry har varnat sin chef, Joe Biden, att klimatmålen inte kommer att uppnås om inte relationerna till Kina förbättras. Andra viktiga medlemmar i administrationen menar att USA inte kan backa i sin kritik av kinesisk politik - exempelvis i Xinjiang eller Hongkong - bara för att förbättra klimatsamarbetet.

Men det är just vad Kinas ledare vill ha. Utrikesminister Wang Yi varnade Kerry i förra månaden för att se kinesisk-amerikanskt klimatsamarbete som en oas:

– Om oasen är omgiven av öken, så kommer oasen till slut också bli en öken.

En skillnad mellan Kina och väst är också att det tryck som finns från allmänheten i Europa och USA för klimatförändringar, inte finns i Kina. Där skulle Greta Thunberg bli gripen för sina aktioner och protester. 

Xi Jinping tar nog klimathotet på allvar, men han vill inte att det ska skapas någon folkrörelse kring detta. Initiativet ska komma ovanifrån, från partiet och honom.

På sociala medier sprids också budskap från kinesiska ”patrioter” om att väst försöker hålla Kina tillbaka med sina hårda klimatkrav

– Det vore farligt om det skapas en bild i Kina av att landets ledare gör detta eftersom de pressas dit av utländska aktorer, säger Dimitri de Boer på miljöorganisationen ClientEarth till Washington Post.

För utan Kinas hjälp klarar vi inte detta.

Greta Thunberg, ledde ramsa utanför klimattoppmötet i Glasgow: ”Ni kan stoppa upp er klimatkris i röven”.