Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Mats Larsson

Har Tyskland blivit Natos svaga länk?

Experten: Så snabbt kan Sverige gå med.
Foto: ACTION PRESS/SHUTTERSTOCK / ACTION PRESS/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

Nato förstärker i östra Europa med flyg och fartyg och flera länder förser med Ukraina med vapen.

Men ett viktigt Nato-land sticker ut.

Tyskland tassar ack så försiktigt.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Estland vet en del om hur det är att leva i Rysslands skugga. Så det lilla baltiska landet bad USA om att vidareexportera amerikanska pansarvärnsvapen till Ukraina. Washington hade inget emot det.

Estland ville också sända några äldre artilleripjäser till Ukraina, som ursprungligen kom från Tyskland. Men Berlin sa nej.

När det brittiska flygvapnet i förra veckan exporterade pansarvärnsvapen till Ukraina så fick flygplanen göra en lång omväg för att slippa flyga över tyskt luftrum. Britterna ville inte besvära tyskarna om tillstånd och tvinga den tyska regeringen att fatta ett känsligt beslut.

Tyskland är ett stort vapenexporterande land, men har strikta restriktioner för stöd till länder som riskerar hamna i konflikt. Så nej, Tyskland hjälper inte Ukraina militärt.

Det finns också frågetecken hur villigt Tyskland egentligen är att införa hårda sanktioner mot Ryssland ifall en konflikt skulle utbryta. USA:s president Joe Biden antydde i sin presskonferens i förra veckan att det kan bli svårt att ena Nato ifall Ryssland i stället för invasion gör ”mindre intrång i Ukraina”.

Det var ord han fick äta upp, men han var ärlig om risken för splittring inom Nato. Och det var bland annat Tyskland han menade.

Rubrikerna i en del amerikanska tidningar har varit tuffa de senaste dagarna. ”Tyskland har blivit den svaga länken i Natos försvarslinje”, löd en debattartikel i Washington Post.

Wall Street Journal hade en annan. ”Är Tyskland en pålitlig allierad? Nein”

Inte blev skepticismen mindre när chefen för den tyska flottan i ett tal sa att Putin bara vill ha respekt ”och förmodligen förtjänar det” och att halvön Krim för evigt är förlorat. Viceadmiral Kay-Achium Schönbach avgick från sin post när kommentarerna blev kända.

Det är nu inte så konstigt att Tyskland har en försiktig linje i militära frågor. Historien och andra världskriget spökar fortfarande, inte minst när det gäller risk för konflikt i östra Europa.

Ukrainas ambassadör i Tyskland, Andij Melnyk, anspelade dock precis på andra världskriget som skäl till varför Ukraina nu behöver hjälp.

– Det finns ett ansvar mot Ukrainas folk, som förlorade minst åtta miljoner människor under nazisternas ockupation av Ukraina, säger han till Wall Street Journal.

Men det är inte bara historien som förklarar Tysklands försiktighet. Landet är också mer energiberoende än de flesta i Europa av just Ryssland.

I år stänger Tyskland sina sista kärnkraftverk, samtidigt håller landet på att fasa ut kolet. Tyskland har hårdsatsat på förnybara energikällor, inte minst vindkraft, men behovet av naturgas är också stort och kommer att växa i framtiden.

Tyskland importerar i dag 50 procent av sin naturgas från Ryssland. En ny rysk-tysk gasledning, Nordstream 2, är färdigbyggd men har ännu inte licens att börja användas.

Tysklands nye förbundskansler, socialdemokraten Olaf Scholz, har uttryckt sig försiktigt kring vad som kommer att hända med gasledningen om Ryssland anfaller Ukraina.

Flera Nato-länder, bland annat USA, vill att Nordstream 2 ska stoppas ifall konflikt utbryter. Mycket av Rysslands gasexport till Europa går i dag via Ukraina, och det är en anledning till varför det ligger i Moskvas intresse att kringgå landet och kunna exportera direkt till Tyskland.

– Vi har varnat för det här scenariot i åratal, och nu händer det, säger Gustav Gressel vid European Council for Foreign Relations till Wall Street Journal.

– Europas säkerhetsordning står på spel, och Tyskland måste vara berett att betala priset för att försvara den.

De tyska socialdemokraterna som nu har makten har länge verkat för bättre förbindelser med Ryssland. Förre förbundskanslern Gerhard Schröder, står exempelvis Putin nära och sitter med i ledningen för Nordstream. 

Olaf Scholz har dock bara varit förbundskansler i några veckor så hans regering är inte så varm i kläderna än. Ukraina-krisen har redan skapat spänningar i hans koalitionsregering.

I Frankrike börjar samtidigt president Emmanuel Macron bli alltmer fokuserad på presidentvalet i april, och i Storbritannien kämpar premiärministern Boris Johnson för sitt politiska liv.

Det är de tre viktigaste europeiska länderna i Nato. Alla på olika sätt försvagade. Vladimir Putin har inget emot det.


Här är de ryska trupperna stationerade vid Ukrainas gräns

På satellitbilder ser man ytterligare ryska trupper stationerade på flera platser i västra Ryssland nära den ukrainska gränsen.