Mats Larsson
Den turkiske presidenten har inte så värst många vänner inom försvarsalliansen Nato dessa dagar. Så gott som alla andra Nato-medlemmar välkomnar Sverige och Finland och ser det som en viktig förstärkning av alliansen.
Men Recep Tayyip Erdogan ser det som en chans att stärka sin ställning på hemmaplan och hotar blockera Sveriges (och Finlands) inträde om vi inte gör som han säger.
Och från turkisk horisont är det inte läge för viktiga Nato-länder länder som USA eller Frankrike att just dessa dagar straffa Turkiet. Kanske det är därför han slår på krigstrumman igen.
I ett tal i veckan meddelade han att Turkiet snart planerar inleda ännu en militär offensiv mot norra Syrien och slutligen skapa den 30 kilometer djupa ”säkra zon” som Turkiet delvis redan upprättat där.
Det blir i så fall en offensiv riktad mot samma syrisk-kurdiska YPG som han beskyller Sverige och Finland för att stödja och som han betraktar som terrorister.
Turkiet och Erdogan har varnat förr för en sådan här offensiv, men den är riskabel. Norra Syrien är ett lapptäcke av geopolitiska områden, där Turkiet kontrollerar vissa sträckor, andra patrulleras av ryska soldater. USA är också på plats.
Men Ryssland är som bekant upptaget på annat håll, med kriget i Ukraina. Ett krig som står i fokus för världens uppmärksamhet.
Med andra ord läge för Erdogan att sätta i gång sin egen offensiv. Det är i alla fall så han verkar se det.
– Vi ska snart vidta steg gällande de icke-avslutade delarna av den 30 kilometers zon som vi etablerat vid vår södra gräns, sa han bland annat.
Det skulle i så fall bli det fjärde turkiska intrånget i Syrien sedan 2016. Det senaste ägde rum 2019, då USA:s dåvarande president Donald Trump i förväg drog bort amerikansk trupp för att inte komma i vägen för turkarna.
Det sågs av många amerikanska politiker - även republikanska - som ett djupt svek mot USA:s allierade i norra Syrien, SDF, Syrian Democratic Forces. Det var ju denna markstyrka som besegrat USA:s huvudfiende i området, IS.
Men den viktigaste militära styrkan i SDF är just YPG, de syriska kurderna som också har kopplingar till Turkiets ärkefiende, PKK.
Turkiet slöt avtal med bland annat Ryssland efter offensiven 2019 men beskyller ryssarna för att inte ha uppfyllt sina delar av avtalet, som att avväpna kurdiska styrkor nära gränsen.
Turkiet säger att det inte har skett och beskyller YPG för en rad attentat i det turkkontrollerade områdena. Det är detta hot som nu ska åtgärdas.
Vid den förra offensiven 2019 fick Turkiet hård internationell kritik. Det var bland annat då Sverige införde vapenexport stopp till Turkiet. Ett av Turkiets krav till Sverige för Nato-inträde är just att häva det stoppet.
Erdogan har också andra planer för den så kallade ”säkra zonen”. Hans mål är minst en miljon syriska flyktingar som flytt till Turkiet undan kriget, ska kunna föras dit. Bostäder håller på att byggas.
Turkiet har tagit emot 3,7 miljoner flyktingar från Syrien. Det har skapat spänningar inom landet där många turkar nu kämpar med stora ekonomiska problem och en inflation på 70 procent.
Det är presidentval i Turkiet nästa år. Det anses av många bedömare vara en förklaring till att Erdogan satt sig på tvären vad gäller Sverige och Finlands Nato-ansökan.
Han har tappat i popularitet på hemmaplan och behöver segrar. Och om han drar slutsatsen att en ny offensiv i norra Syrien gynnar honom, så finns antagligen inget som kommer att kunna stoppa honom.