Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Mats Larsson

Dodiks farliga lek med den bosniska elden

Expressens utrikesredaktör Mats Larsson om situationen i Bosnien och Hercegovina.
Foto: AMEL EMRIC/SIPA/SHUTTERSTOCK / AMEL EMRIC/SIPA/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK
Militärparadi Banja Luka i helgen där bosnienserberna firade att det gått 30 år sedan de förklarade sin egen stat. Det blev starten på inbördeskriget i Bosnin och Hercegovina.

Det är inte bara i Ukraina oron för konflikt i Europa växer.

Även i Bosnien och Hercegovina har många ont i magen dessa dagar.

Det är en mycket farlig lek med elden som den bosnienserbiske ledaren Milorad Dodik ägnar sig åt.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det var stort firande i helgen i Banja Luka, huvudstad i Republika Srpska, den ena av de två självstyrande delar som bildar dagens Bosnien och Hercegovina.

Parad hölls med pansarfordon, uniformerade män med vapen i hand, med marschsteg och nationalistiska sånger. Och den 62-årige Milorad Dodik var där, förstås.

– Detta visar att jag måste lyssna på er, att ni inte valde mig för att uppfylla amerikanska önskningar, utan för att uppfylla det serbiska folkets önskningar, sa han bland annat.

Honnör för bosnienserbernas ledare Milorad Dodik.
Foto: AMEL EMRIC/SIPA/SHUTTERSTOCK / AMEL EMRIC/SIPA/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

USA hade några dagar tidigare infört sanktioner mot honom, som straff för hans korrupta styre och ”destabiliserande aktiviteter”. Som firandet av den 9 januari.

Det är en känslig dag i Bosnien och Hercegovina, så känslig att landets högsta domstol redan 2015 förbjöd firandet av den. Men Dodik genomförde då i stället en lokal folkomröstning i Sprska där 99,8 procent röstade för att införa helgen.

Det var nämligen den 9 januari 1992 som bosnienserberna utropade sin egen stat. Det satte i gång den process som under våren det året ledde till att Bosnien och Hercegovina kollapsade i ett tre år långt inbördeskrig där över 100 000 människor dödades och två miljoner flydde utomlands.

Dodik beskylls nu för att leka med en eld som i värsta fall kan tända gnistan till en ny konflikt i det sköra landet.

För skört är det. Och ett mycket invecklat statsbygge. Det har kallats det mest komplicerade statsskicket i världen.

Det blev resultatet av Dayton-avtalet 1995 som fick slut på inbördeskriget mellan landets tre stora folkgrupper, bosniaker (bosniska muslimer), serber och kroater.

Bosnien har sedan dess bestått av två självstyrande delar: den bosniakisk-kroatiska Federationen och republiken Srpska. I Federationen utgörs cirka 70 procent av befolkningen av bosniaker, drygt 20 procent är kroater. I Srpska dominerar serberna, 82 procent.

Det lokala självstyret är starkt, den nationella regeringen där alla tre folkgrupper ska samsas är svag. En viktig del av makten ligger också hos den så kallade höga representanten, det internationella samfundets representant som har till uppgift att övervaka att Dayton-avtalet följs.

Han heter för tillfället Christian Schmidt och även han är orolig över utvecklingen. Schmidt varnade i en rapport i oktober att landet står inför sitt ”största existentiella hot” sedan inbördeskriget 1992.

Sanningen har länge varit att just ingen är nöjd med hur Bosnien styrs. Det är ett djupt dysfunktionellt land. Men systemet är i alla fall bevarat freden.

Det är därför Dodiks politik och ordval nu väcker sådan oro och kritik på sina håll. Han har länge ifrågasatt statens legitimitet och vill se än större självständighet för Srpska.

Bosnienserbisk polis paraderar i Banjka Luka. Bosnienserbernas ledare Milorad Dodi vill att den bosnienserberna ska bilda en egen armé.
Foto: AMEL EMRIC/SIPA/SHUTTERSTOCK / AMEL EMRIC/SIPA/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

Han - och många bosnienserber - känner att statsbildningen och inte minst den höga representanten missgynnar dem. En ny lag från i somras som förbjuder förnekande av folkmord uppfattas av många serber som en spark mot dem. Många bosnienserber ifrågasätter att massakern i Srebrenica 1995, då 8 000 personer dödades, kan kallas folkmord. 

Men Dodik har på sistone passerat ett slags Rubicon när han lovat att bosnienserberna ska bilda sin egen armé, införa sitt eget skatteväsende, sitt eget juridiska system. Det bosnienserbiska parlamentet har godkänt det, men Dodik har sagt att allt kommer att träda i kraft först om några månader.

En del kritiker menar att Dodik bröstar sig nationalistiskt för att öka sin egen popularitet inför valen i oktober, att det ska rikta bort strålkastarljuset från de anklagelser som riktas mot honom och hans familjer för korruption och maktmissbruk.

Själv har han samtidigt skaffat sig allierade utomlands, inte minst Ryssland och Vladimir Putin. Dodik är exempelvis emot Nato-medlemskap för Bosnien, något som passar Putin perfekt. Ryska - och kinesiska diplomater - var också på plats i Banja Luka vid nationaldagsfirandet i helgen. 

Säkert är att om Dodik och Republika Srpska gör allvar av planerna på en egen armé och rättsväsende så är det dödsstöten mot Dayton-avtalet. Då är Bosnien och Hercegovina inne på mycket farlig mark.

– Det kommer inte att gå fredligt till, har Sefik Dzaferovic varnat. Han är bosniakernas representant i presidentrådet.

Under de senaste sex åren har en halv miljon emigrerat från Bosnien. En mätning gjord av FN i november visade att hälften av alla under 30 år överväger att flytta utomlands.

Nyheterna de senaste veckorna lär inte ha minskat på den siffran.