Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Mats Larsson

Det spanska vaccinet mot den yttersta högern har slutat verka

Vox, här med partiledaren Santiago Abascal, vann sina första valframgångar vid lokalvalen i Anadalusien i december Foto: JORGE GONZALEZ MORENO / STELLA PICTURES/XINHUA/AVALON.RED B950
Foto: ALTERPHOTOS/ABACA USA / ALTERPHOTOS/ABACA STELLA PICTURES

BUDAPEST. Spanjorerna var länge vaccinerade emot den yttersta högern efter nästan 40 år med Franco.

Nå, vaccinet har slutat verka.

Nu tar högernationalisterna plats även i det spanska parlamentet.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Spanjorerna gick till val för tredje gången på fyra år och verkar ha levererat ungefär det resultat som var väntat.

Premiärminister Pedro Sanchez Socialistparti blev det klart största partiet, men någon egen majoritet blir det definitivt inte och om han får behålla jobbet så kommer han även i fortsättningen att behöva stöd antagligen både från vänsterpopulistiska Podemos och nationalistpartier i Katalonien och Baskien.

Samtidigt går konservativa Folkpartiet kraftigt tillbaka jämfört med förra valet.  Detta blev partiets sämsta valresultat någonsin.

Men valet 2019 kommer främst att bli ihågkommet för något annat. För första gången sedan demokratins återkomst till Spanien 1977 så har ett högernationalistiskt parti tagit sig in i parlamentet.

Och det med bred marginal. Vox fick 10,3 procent av rösterna, ungefär som mätningarna inför valet visade. Så någon överraskning är det inte.

Spansk politik är sig definitivt inte lik längre. Efter demokratins återkomst till Spanien så dominerades politiken länge av Socialistpartiet till vänster och Folkpartiet till höger. De alternerade vid makten.

Men deras grepp om spansk politik finns inte kvar.  Finanskrisen 2008 och det ekonomiska stålbad som Spanien gick igenom efteråt ledde till att Spanien fick ett nytt vänsterpopulistiskt parti - Podemos - och ett mer centerorienterat parti, Ciudadanos.

Och det dröjde sedan till 2019 innan även ett högerpopulistiskt parti fick sitt genombrott på den nationella arenan.

Vox bildades redan 2013 men fick i det förra valet 2016 bara 0,2 procent av rösterna. Minnen från Francos fascistregim ansågs ha gjort spanjorerna extra skeptiska mot partier på yttersta högerkanten.

Inte för att Vox nu är ett fascistparti. Det påminner delvis om andra högernationalistiska partier som haft framgångar på andra håll i Europa de senaste åren.

Spanien har tagit emot fler migranter över Medelhavet sedan Italien stängt sin hamnar, det är en del av förklaringen till Vox framgångar. Vox vill stoppa invandringen av främst muslimer.

Än viktigare är antagligen partiets hårda inställning till utvecklingen i Katalonien med försöken där 2017 att förklara regionen självständig. Vox vill i praktiken upphäva allt självstyre där.

Vox vann sina första valframgångar vid lokalvalen i Anadalusien i december, och där styr nu Folkpartiet och Ciudadanos med stöd av Vox. Det kunde även ha blivit det nationella resultatet, men rösterna verkar inte räcka till för en majoritet för de tre partierna.

Vox framgångar i Spanien väcker förfäran på många håll. Det faktum att en stat gått från diktatur till demokrati är dock sällan någon garanti för att partier med rötter i det mörka förflutna inte kan göra en framgångsrik återkomst i valurnorna.

Det gäller på högerkanten, även om det brukar ta tid där. Det har ofta gått snabbare på vänsterkanten.

Partier med rötter i kommunistpartierna som styrde i Östeuropa upplevde på sina håll valframgångar inte så långt efter järnridåns kollaps. Socialistpartiet vann exempelvis valet i Ungern redan 1994.

I Ryssland fortsätter kommunistpartiet i val efter val att locka många röster, trots det enorma lidande som bolsjevikerna orsakade det ryska folket.

1900-talet visade vilket enormt pris mänskligheten fick betala för extremism på både vänster- och högerkanten. Frågan är hur långt minnet räcker, hur länge vaccinet varar.