Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Mats Larsson

Det är så här vit fascistterror ser ut

Anders Behring Breivik. Foto: LISE ASERUD / AP NTB SCANPIX
Brenton Tarrant. Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN

Vi har tvingats vänja oss vid islamistiska terrordåd.

Men det finns ett annat extremhot också.

Christchurch visar hur vit fascistisk terror ser ut.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det är förstås inte första gången i modern tid som extremhögern spridit massdöd, likt de muslimska extremister som de säger sig bekämpa. Anders Behring Breivik visade redan 2011 vad de är kapabla till.

Och nu har det alltså hänt igen. För det råder ingen tveksamhet vad för slags illdåd terrorattacken mot två moskéer i Christchurch, Nya Zeeland är.

Den misstänkte gärningsmannen gör ingen hemlighet vad för slags person han är, i det manifest som spridits inför attacken.

– För en gång skull så är personen som kommer att bli kallad fascist, verkligen en fascist, noterar han.

Han beskriver också attacken som en hämnd för muslimska terrordåd, bland annat terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017. 

Och det är med iskall planering han genomförde detta. Även där påminner han om Anders Behring Breivik som först detonerade en bomb i Oslo och sedan for ut till Utöya för att meja ner fullständigt oskyldiga människor.

Oskyldiga var förstås alla de muslimer som samlats till fredagsbönen i de bägge moskéerna i Christchurch också. Det enda de var ”skyldiga” till var att vara troende, bedjande muslimer.

Det räckte i skyttens ögon. Räckte för att straffas med döden.

Polis på plats i Christchurch. Foto: MARK BAKER / AP TT NYHETSBYRÅN
Polisavspärrningar i Christchurch. Foto: MARK BAKER / AP TT NYHETSBYRÅN

Han filmade allt med en kamera han monterat på huvudet. En 17 minuter lång film som sändes live på sociala medier. Skott, för skott, för skott.

Det är sådana ohyggligheter som dagens teknik ger möjlighet till. Vi kommer antagligen att få se fler exempel på det i framtiden.

För ingen tror väl att detta blir det sista högerextrema terrordådet. Lika lite som vi sett det sista islamistiska illdådet.

Förövarna tillhör två extrema läger som bägge ser fiender värda att döda i helt vanliga, civila, oskyldiga människor som bara har oturen att befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt. På Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017. Eller Al Noor moskén i Christchurch den 15 mars 2019.

Den högerextrema ideologin är på frammarsch och risken är uppenbar att vi kommer att få ser mer av den här typen av våld i framtiden. Offren riskerar inte bara bli muslimer. Robert Bowers valde ut judar när han öppnade eld i en synagoga i Pittsburgh i oktober i fjol.

I USA rubriceras sällan masskjutningar som terrorism. Men det är egentligen ofta vad det handlar om där också, även om gärningsmännen - och det är i regel alltid män - inte har någon annan ideologi än att döda så många som möjligt.

Stephen Paddock dödade 58 när han öppnade eld från Mandalay Bay hotel i Las Vegas i oktober 2017. Det ses dock inte som ett terrordåd. Han efterlämnade sig heller aldrig något manifest, aldrig någon förklaring.

I Christchurch finns i alla fall inga sådana oklarheter kring frågan varför. Men det finns ingen tröst i svaret. Och det är ett mycket skrämmande svar.