Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Mats Larsson

Den stora Brexit-oredan har just blivit än större

”Det kan bli ett vapen för premiärminister Theresa May att skrämmas med”, skriver Mats Larsson om att Labour ställer sig bakom en ny brexit-omröstning. Foto: FRANCISCO SECO / AP / TT NYHETSBYRÅN

Som om det inte redan vore Brexit-rörigt nog.

I elfte timmen ställer sig plötsligt Labourledaren Jeremy Corbyn bakom tanken på en andra Brexit-omröstning.

Det kan bli ett vapen för premiärminister Theresa May att skrämmas med.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det fanns en tid då omvärlden såg med respekt och uppskattning på brittisk politik. De har ett valsystem som i regel skapar starka regeringar, med tydliga beslut.

Brexit har förstört allt det. En värre oreda än den vi bevittnat den senaste tiden är svår att påminna sig om. En oreda som gäller bägge de stora partierna, de styrande Konservativa och oppositionspartiet Labour.

Men nu är det inte skojigt längre. Klockan tickar allt högre mot den 29 mars,  dagen innan vilket något måste hända om inte britterna ska lämna EU utan något avtal, något bara de mest extrema Brexit-anhängarna hoppas på.

Premiärminister Theresa May säger sig fortfarande tro att parlamentet kommer att rösta igenom det utträdesavtal och den politiska deklaration som samma parlament sa ett hejdundrande nej till så sent som i januari.

Hon försöker med nya samtal i Bryssel få igenom förändringar som hon hoppas ska få brexitörerna i hennes eget parti att ändra sig och säga ja. Från början hoppades hon redan denna vecka kunna lägga fram något nytt, men nu är det den 12 mars som gäller, bara 17 dagar före Brexit.

Det är inte mycket till marginal. På tok för lite, menar flera politiker i det brittiska parlamentet som vill att Brexit ska skjutas upp om inte utträdesavtalet går igenom. Mer tid behövs, säger de.

Inte heller EU:s president Donald Tusk tror att May kommer att lyckas och sa i dag vid ett möte i egyptiska Sharm el-Sheikh att en försening av Brexit, bortom den 29 mars är den ”rationella lösningen”.

Klart är att en majoritet i det brittiska parlamentet är emot en så kallad hård Brexit, att britterna lämnar EU den 29 mars utan avtal. Därför kan vi redan på onsdag få förslag i parlamentet där den brittiska regeringen uppmanas begära att deadlinen skjuts upp ifall inget utträdesavtal godkänts.

Det är också vad de flesta bedömare tror kommer att ske. Säkert är att krisen nu tär hårt på bägge de stora partierna. Både Labour och de Konservativa har drabbats av avhopp den senaste veckan.

Det är mot den bakgrunden som Labour-ledaren Jeremy Corbyn nu säger sig stå bakom tanken på en andra folkomröstning, något som många av dem som röstade nej till ett utträde 2016 länge drömt om.

Labour vill egentligen ha ett närmare samarbete med EU än vad Theresa May och de Konservativa önskar, men om de inte får igenom sin vilja där - och det lär de inte få - så öppnar nu Labour alltså för att förespråka att åter låta britterna säga sitt.

Det är förvisso högst tveksamt om det finns någon majoritet för det i parlamentet, men det stökar om politiken ytterligare. Men kanske May kan använda det till sin fördel.

En orsak till att hon ogärna talar om att begära en försening av Brexit med några månader - något som EU sedan i sin tur måste säga ja till (det väntas ske) - är att hon vill öka pressen på brexitörerna i det egna partiet.

Hon hoppas att de till slut ska sluta upp, om de inser att allt kan bli försenat ytterligare. Hon har varnat dem tidigare att det till och med kan sluta med att det inte blir något Brexit över huvudtaget.

Mätningarna visar sedan länge att en majoritet av britterna i dag skulle rösta för att stanna kvar i EU. Jeremy Corbyns besked ger henne möjlighet att skrämmas med hotet om en ny folkomröstning där brexitörerna riskerar gå miste om allt.

Än har hon en liten chans att vinna den 12 mars om EU bara kan ge henne lite bättre garantier kring knäckfrågan om den irländska gränsen. Troligare är att det blir någon slags uppskjutning av allt bortom den 29 mars och nya förhandlingar senare.

Men omöjligt är faktiskt heller inte att de brittiska politikerna till slut schabblar till det och verkligen får sin hårda brexit. Större missbedömningar har hänt i historien med än värre konsekvenser.